(100 % pinot noir)
28 september 2022 (hos Bollinger i Aÿ)
Det här är den tredje utgåvan i Bollingers pinot noir-serie. Den har fokus på Tauxières och är baserad på skörden 2017 (50 %). Resten utgörs av reservvin från 2016, 2009 och 2006, där 23 procentenheter kommer från Bollingers välkända lager av reservvin som lagras i magnumflaskor (från årgångarna 2006 och 2009). Champagnen är delvis jäst på ekfat.
2017 var ett tufft år i Champagne, men vinet från premier cru-byn Tauxières vann den interna tävlingen mot grand cru-byarna Verzenay och Aÿ och blev därmed utvalt till årets champagne. En förklaring till det är att druvorna i Tauxières mognar senare och därför klarade sig bättre det här utmanande året. Ungefär hälften av champagnen är i praktiken baserad på druvor från Tauxières och resten kommer primärt från Verzenay och Avenay-Val-d’Or. Flaskan blev degorgerad i februari 2022 med en dosage på 4 g/l.
Den här champagnen är både bättre och mer tillgänglig än vad PN VZ15 och PN VZ16 var vid motsvarande tidpunkt. Den är generös och riktigt bra redan idag!
Bollinger PN TX17 släpps på Systembolaget i november.
Doft: Härlig, generös och kryddig. Inslag av mandelmassa, tobak, körsbär, svarta vinbär, krita, lakrits och kaffe.
Smak: Frisk, generös, fruktig, något kryddig och torr. Toner av aprikos samsas med körsbär, svarta vinbär, krita och lite honung. Påtaglig syra och bra längd.
Betyg idag: 88
Sannolikt bäst: 2027-2033
Mina intryck av de tidigare champagnerna i serien:
Champagnen provas i samband med en masterclass med Denis Bunner, ställföreträdande källarmästare hos Bollinger. Tidigare på dagen har vi besökt två närliggande vingårdar i Tauxières med olika sorters jordar. Först ett område med krita, den mjuka kritan som är typisk för just Tauxières, med endast ett tunt lager matjord ovanpå och därefter en mark bestående av flinta och lera. De hade grävt ett hål i respektive vingård för att vi verkligen skulle kunna se skillnaderna. Masterclassen inleds med att vi får prova två stilla viner (vins clairs) från 2021, där det ena vinet är gjort på druvor från området med krita och det andra från marken med flinta. Det första vinet, som visar sig komma från marken med flinta, är lite fetare, rundare, rikare och med lite tydligare frukt. Det andra, gjort på druvor från området med krita, är lite friskare och lite lättare.