VM: Bruno Paillard Première Cuvée

(45 % pinot noir, 33 % chardonnay, 22 % meunier)

 

16 juli 2025 (hemma)

 

 

I det tredje glaset i den andra flighten finns Bruno Paillard Première Cuvée. Champagnen görs på en blandning av 45 % pinot noir, 33 % chardonnay och 22 % meunier. Den är delvis (20 %) jäst på fat. Andelen reservvin, som kommer från en réserve perpétuelle som inleddes 1985, varierar upp till 50 % av blandningen. Den här flaskan degorgerades i april 2024 med en dosage på 5,5 g/l. Champagnen sägs få tre års lagring på jästfällningen, vilket med tanke på degorgeringsdatumet rimligen innebär att den här utgåvan har 2020 som basårgång.  

 

Charmig och mycket bra!

 

Doft: Generös, fruktig och blommig. Inslag av Granny Smith, citron, mogna jordgubbar, fläder, jasmin, krita och grädde. Dag två även mandlar.

 

Smak: Generös, fruktig, frisk och torr smak med viss sälta och fin koncentration. Välbalanserad. Stenfrukt, hallon och söta jordgubbar till en början. Dag två även marsipan. Långt avslut.

 

Betyg idag: 86

 

Sannolikt bäst: 2025-2034

 

Mina tidigare intryck av denna champagne (med länkar till resp. inlägg):

2022-06-19: 83

2023-07-23: 86

2024-07-27: 84

 

 

1999 Bruno Paillard Le Mesnil

(100 % chardonnay)

 

14 november 2024 (hos Marina i Lund)

 

 

Den här magnumflaskan av Le Mesnil 1999 från Bruno Paillard är mitt bidrag till dagens provning.

 

Denna blanc de blancs görs på druvor från ett läge i Le Mesnil-sur-Oger som kallas Pudepeigne. Flaskan blev degorgerad i juni 2014 och jag köpte den på Systembolaget i maj 2015.

 

Det här är den fjärde årgången jag provar av den här champagnen. Den är mycket, mycket bra, men når inte upp till samma nivå som övriga årgångar jag druckit.

 

Doft: Utvecklad, generös, fruktig och gräddig. Inslag av mogen citron, råa champinjoner, fudge, mandarin och smör.

 

Smak: Utvecklad, fruktig, frisk och torr smak med fin sälta. Söt citron, smör och gula äpplen. Bra balans.

 

Betyg idag: 89

 

Sannolikt bäst: 2022-2028

 

Mina intryck av andra årgångar (med länkar till resp. inlägg):

1988: 92 (2016-12-25)

1990: 91 (2017-03-05)

1995: 90 (2015-12-17)

 

 

VM: Bruno Paillard Première Cuvée

(45 % pinot noir, 33 % chardonnay, 22 % meunier)

 

27 juli 2024 (hemma)

 

 

Jag har kommit fram till den sista champagnen i den sista flighten av årets upplaga av VM i standardchampagne: Bruno Paillard Première Cuvée.

 

Bruno Paillards standardcuvée görs på en blandning av 45 % pinot noir, 33 % chardonnay och 22 % meunier. Utöver vinet från basårgången består champagnen av reservvin från en réserve perpétuelle som startades 1985. Andelen reservvin varierar upp till 50 % och uppgår i den här utgåvan till 32 %. Flaskan blev degorgerad i april 2023 med en dosage på 5,5 g/l. Première Cuvée sägs få tre års lagring på jästfällningen och utifrån det är basårgången rimligen 2019 i detta fall.

 

Det här är en bra, men tydligt ung champagne.

 

Doft: Fruktig och något kryddig. Inslag av röda bär, lite lime, kiwi och kex följs av blåbärspaj och lakrits.

 

Smak: Ung, fruktig, frisk och torr smak med viss sälta. Röda bär, citrus och lite Coca-Cola till en början. Senare även banan. Hög syra och lång eftersmak.

 

Betyg idag: 84

 

Sannolikt bäst: 2028-2035

 

Mina tidigare intryck av denna champagne (med länkar till resp. inlägg):

2022-06-19: 83

2023-07-23: 86

 

 

Det har därmed blivit dags att summera årets mästerskap. Totalt provades 20 champagner halvblint, de sexton bästa från förra året och fyra utmanare.

 

Årets vinnare är: Jacquesson Cuvée No. 747.

 

Jacquesson vinner därmed för andra året i rad. Cuvée 747 är ännu bättre än 746 (som vann förra året) och den har en riktigt intressant framtid.

 

Överlag upplever jag nivån på de deltagande champagnerna som väldigt hög och flera av dem har förmodligen aldrig varit bättre än nu. En bidragande orsak till det är att ett stort antal, inklusive årets vinnare, har 2019 som basårgång. Även om konkurrensen är tuff, så är Jacquesson ändå en ganska tydlig vinnare i slutändan.

 

Årets stora överraskning är utan tvekan Alfred Gratien, en av årets utmanare, som hamnar på andra plats! På tredje plats hittar vi Louis Roederer, som därmed får lite revansch efter att ”bara” hamnat på åttonde plats förra året. Därefter är det väldigt jämnt mellan platserna fyra och åtta. Årets klättring står Pol Roger för, som byter ut förra årets sextonde plats till nummer nio. Årets ras är utan tvekan Bruno Paillard, som faller från fjärde till femtonde plats.

 

Intressant att notera är att de Venoge, som faktiskt hade samma version (basårgång 2016) av sin champagne med i år som 2022, får samma poäng i år som 2022. Men medan denna poäng gav en fjärde plats 2022 räcker den endast till plats elva i år. Det om något visar den allmänna kvalitetshöjning som skett. En bidragande faktor till det är förstås att årets etta och tvåa inte var med 2022.

 

Så här ser topp 16 ut, med förra årets placering inom parentes:

 

1 (1). Jacquesson

2 (-). Alfred Gratien,

3 (8). Louis Roederer

4 (7). Billecart-Salmon

5 (3). Bollinger

6 (2). Lanson

7 (6). Philipponnat

8 (5). Deutz

9 (16). Pol Roger

10 (13). Taittinger

11 (14). de Venoge

12 (10). Ruinart

13 (9). Charles Heidsieck

14 (12). Pommery

15 (4). Bruno Paillard

16 (-). Henri Giraud

 

Dessa sexton champagner är därmed kvalificerade för nästa mästerskap.

 

Övriga deltagande champagner var (i poängordning): Boizel, Thiénot, Duval-Leroy och Joseph Perrier.

VM: Bruno Paillard Première Cuvée

(45 % pinot noir, 33 % chardonnay, 22 % pinot meunier)

 

23 juli 2023 (hemma)

 

 

I det andra glaset i den tredje flighten döljer sig Bruno Paillards Première Cuvée. Här är alla de tre stora druvorna väl representerade i blandningen som utöver vinet från basårgången består av 32 % reservvin. Reservvinerna i sin tur är en årgångsblandning, en så kallad réserve perpétuelle, som startades 1985. Flaskan blev degorgerad i september 2022 med en dosage på 5,5 g/l. Basårgången är inte angiven, men beroende på hur man tolkar texten om tre års lagring i källaren så handlar det antingen om 2018 eller 2019 i detta fall.

 

Det här är en mycket bra champagne, som är klart tillgänglig samtidigt som den gissningsvis har ett långt liv framför sig.

 

Doft: Fruktig och något kryddig. Inslag av citron, mogna jordgubbar, hallon, svartpeppar, vanilj och brioche.

 

Smak: Generös, bärig, frisk och torr smak med tydlig sälta. Jordgubbar, hallon och efter hand även en aning grapefrukt. Hög syra, men bra balans.

 

Betyg idag: 86

 

Sannolikt bäst: 2023-2032

 

Mina tidigare intryck av denna champagne:

2022-06-19: 83

 

Bruno Paillard har sedan många år haft en informativ baksidesetikett, men av någon anledning anser man det inte vara relevant att lyfta fram basårgången. Åtminstone inte tillräckligt tydligt.

 

 

2002 Bruno Paillard Nec Plus Ultra

(50 % chardonnay, 50 % pinot noir)

 

22 oktober 2022 (Café Live i Malmö)

 

 

I det fjärde glaset i den fjärde flighten i den stora 2002-provningen hittar vi Bruno Paillards prestigechampagne Nec Plus Ultra.

 

Det här är den sjätte årgången som har släppts av denna champagne – efter 1990, 1995, 1996, 1999 och 2003. Den här flaskan blev degorgerad i september 2014 med en dosage på 3 g/l.

 

En mycket, mycket bra champagne där det finns ytterligare potential till utveckling – gissar jag. Den är något obalanserad idag och kan rimligen vinna på lite ytterligare lagring.

 

Doft: Utvecklad, fruktig, brödig, nötig och något oxiderad. Inslag av aprikosmarmelad, citrus, brioche och något kemiskt som jag inte riktigt kan sätta fingret på.

 

Smak: Utvecklad, frisk, elegant och något fruktig. Citron, stenfrukt, vanilj och lite valnötter. Syran är hög och den känns lite obalanserad.

 

Betyg idag: 89

 

Sannolikt bäst: 2023-2030

 

Mina intryck av tidigare årgångar:

1990: 91 (2016-07-20)

1995: 94 (2016-08-10)

1996: 90 (2018-02-22)

 

 

VM: Bruno Paillard Première Cuvée

(45 % pinot noir, 33 % chardonnay, 22 % pinot meunier)

 

19 juni 2022 (hemma)

 

 

Jag har druckit ganska många champagner från Bruno Paillard genom åren, men det här är faktiskt första gången jag provar standardcuvéen Première Cuvée.

 

Aktuell basårgång framgår inte av den för övrigt informativa baksidesetiketten. Men flaskan blev degorgerad i augusti 2021 och ska vi tolka texten om tre års lagring i källaren bokstavligt, så bör det handla om 2017 som basårgång i detta fall. Dosagen uppgår till 5,5 g/l, vilket gör att den till skillnad från de allra flesta standardchampagner (från de stora husen) är extra brut. Champagnen är delvis fatjäst (20 %) och druvorna kommer från odlingar i mer än 30 olika byar. Andelen reservvin varierar, upp till 50 % av blandningen, och uppgår till 32 % i den här utgåvan.

 

 

Det här är en champagne som tveklöst bör lagras. Den är lite anonym idag, även om den lyfter ett snäpp till dag två.

 

Doft: Fruktig, blommig och komplex doft med rostade toner. Inslag av citron, flinta, vit persika, kex, rostat bröd och smör. Dag två har persikan blivit gul.

 

Smak: Frisk, fruktig och tydligt torr smak med påtaglig sälta. Citron, vattniga gula äpplen och smör. Hög syra

 

Betyg idag: 83

 

Sannolikt bäst: 2026-2033

 

 

Den fjärde flighten vid VM i standardchampagne. Det är ganska tuff konkurrens, men de Venoge Cordon Bleu är bäst av dessa fyra.

1996 Bruno Paillard Nec Plus Ultra

(50 % chardonnay, 50 % pinot noir)

 

9 oktober 2021 (Café Live i Malmö)

 

 

Den andra flighten vid 1996-provningen består av fem champagner med koncernen Lanson-BCC som gemensam nämnare. Fyra av dem är helt enkelt producenter som ägs av nämnda koncern och mannen bakom den femte, den här champagnen, är den som håller i trådarna. Bruno Paillard är nämligen VD, styrelseordförande och huvudägare i Lanson-BCC utöver det engagemang han har i det egna huset.

 

Det här är en mycket bra champagne, men den har helt klart sina bästa dagar bakom sig. När jag drack den i februari 2018 noterade jag redan då vissa trötthetssyndrom, men valde att tro att det bara handlade om en svag flaska. Det kan så klart vara fallet även nu, men den här gången upplever jag att det handlar om allmänna ålderskrämpor.

 

Nec Plus Ultra är Paillards mest ambitiösa champagne. Den här flaskan blev degorgerad i januari 2009 med en dosage på 6 g/l.

 

Doft: Mogen, gräddig och kryddig doft med inslag av citrus, mjölkchoklad, brioche och lite kaffe.

 

Smak: Mogen, frisk och torr smak som domineras av citrus och valnötter. Relativt lätt.

 

Betyg idag: 87

 

Sannolikt bäst: 2014-2018

 

Mina tidigare intryck av Nec Plus Ultra 1996:

2018-02-22: 90

 

Mina intryck av tidigare årgångar:

1990: 91 (2016-07-20)

1995: 94 (2016-08-10)

 

 

2002 Bruno Paillard Assemblage

(47 % pinot noir, 42 % chardonnay, 11 % pinot meunier)

 

28 maj 2020 (hemma)

 

 

Assemblage är Bruno Paillards ”vanliga” årgångschampagne, som görs parallellt med Blanc de Blancs och prestigecuvéen Nec Plus Ultra. Druvmixen i Assemblage varierar från årgång till årgång; ibland är det endast chardonnay och pinot noir medan det i andra fall, som här, även finns med en del meunier. Den här flaskan köpte jag på auktion i oktober 2018. Den blev degorgerad i juli 2011. Aktuell årgång idag är 2009.

 

Som alltid vid auktionsköp är det lite av ett lotteri hur flaskan har lagrats av tidigare ägare. I det här fallet har den möjligen inte hanterats helt korrekt, för även om doften är fantastisk känns den smakmässigt lite trött. En perfekt lagrad 2002:a som blev degorgerad 2011 borde rimligen prestera på topp idag och ha många vitala år framför sig.

 

Doft: Mogen, komplex, gräddig, nötig och något oxiderad doft med toner av whisky. Inslag av mogna röda äpplen, krusbär, mjölkchoklad, kex, övermogen banan, smör och marsipan.

 

Smak: Utvecklad, frisk, fruktig, något oxiderad och något lätt smak med tydlig sälta. Röda äpplen, ljust bröd med mycket smör, mandlar och citrus.

 

Betyg idag: 88

 

Sannolikt bäst: ?

 

Mina intryck av andra årgångar av Assemblage:

1996: 91 (2016-08-08)

1999: 87 (2018-02-15)

2004: 81 (2014-03-29)

 

Mina intryck av Blanc de Blancs 2002:

2018-12-28: 90

 

 

Bruno Paillard Dosage Zéro

(ca 50 % pinot meunier, 25 % chardonnay, 25 % pinot noir)

23 augusti 2019 (Champagnekælderen i Köpenhamn)

Det här är Bruno Paillards senaste kreation, en champagne gjord helt utan dosage. Den bygger inte på samma basvin som standardcuvéen Première Cuvée. Blandningen består till 50 % av reservviner, från 1985 och framåt, och som en del av dessa reservviner ingår även det vin som skulle bli årgång 2000 av prestigecuvéen Nec Plus Ultra. Denna var buteljerad och klar – lagrad på sin jästfällning i mer än tio år – och tänkt att släppas, men man tyckte inte den levde upp till förväntningarna man har på denna cuvée. Så man degorgerade helt enkelt dessa flaskor och adderade innehållet till blandningen! Jag har inte hittat någon uppgift om basårgång, d v s från vilket år den resterande delen kommer, men enligt baksidesetiketten har champagnen lagrats 36 månader på sin jästfällning. Eftersom den blev degorgerad i februari 2018 innebär det rimligen att det handlar om 2014 som basårgång.

Den är riktigt trevlig idag och bör utvecklas fint med några års lagring.

Doft: Brödig, kryddig och komplex med något rostade toner. Inslag av krut, jäst, brioche, gröna äpplen och lite smör.

Smak: Ren, frisk, något fruktig och mycket torr smak med hög syra. Gröna äpplen och torr citrus. Den har en härlig attack, men en något bristande komplexitet i dagsläget.

Betyg idag: 83

Sannolikt bäst: 2023-2028

1995 Bruno Paillard Nec Plus Ultra

(50 % chardonnay, 50 % pinot noir)

24 mars 2019 (hos Henrik)

Bruno Paillards prestigecuvée är en fatlagrad skapelse – i det här fallet har den fått nio månader på små ekfat innan buteljering – och en champagne som jag håller mycket högt. Den här flaskan blev degorgerad i juni 2005 och dosagen uppgår till 4 g/l. Jag köpte den på Systembolaget i juli 2007.

Det här är möjligen inte den bästa flaskan av denna champagne – jag har druckit den här årgången fem gånger tidigare – men det är ändå ett magnifikt vin!

Doft: Mogen och komplex doft med inslag av smör, klor, champinjoner, bokna äpplen, honung, smörkola, tändsticksask, knäck, farinsocker och vit choklad.

Smak: Mogen, fruktig, torr och relativt koncentrerad smak av mogna gula äpplen, persika och hasselnötter. Påtaglig syra.

Betyg idag: 93

Sannolikt bäst: 2015-2020

Tidigare intryck av denna champagne:

2014-07-04: 88

2014-10-17: 91

2016-08-10: 94

2018-02-24: 92

Mina intryck av andra årgångar (med länkar till resp inlägg):

1990: 91 (2016-07-20)

1996: 90 (2018-02-22)

2002 Bruno Paillard Blanc de Blancs

(100 % chardonnay)

28 december 2018 (hemma)

Denna årgångsblanc de blancs från Bruno Paillard är gjord på chardonnay från de båda grand cru-byarna Oger och Le Mesnil-sur-Oger. Flaskan blev degorgerad i oktober 2012 och dosagen uppgår till 5 g/l. Jag köpte den på Systembolaget i augusti 2013.

Inspirerad av Bordeauxslottet Château Mouton Rothschild, som varje år låter en konstnär skapa etiketten till sitt vin, har även Bruno Paillard valt att låta små konstverk pryda etiketterna på sina årgångschampagner. På den här flaskan finns ett motiv av den franske målaren Jean-Paul Agosti.

Det här är en fantastisk champagne, men den är fortfarande relativt ung och i behov av mycket luft för att vakna till liv!

Doft: Utvecklad, karaktärsfull, komplex, fruktig, parfymerad och lätt dammig doft med inslag av gröna vingummin, gräddkola, vita blommor, gummi och lite rieslingtoner. Senare även lätt stalliga toner med inslag av avlopp (på ett bra sätt).

Smak: Frisk, torr, relativt koncentrerad och utvecklad. Något vresig till en början, som många 2002:or kan vara. Gräddkola, gula äpplen och mandelmassa. Hög årgångstypisk syra.

Betyg idag: 90

Sannolikt bäst: 2019-2026

Tidigare intryck av denna champagne:

2017-08-14: 90

1996 Bruno Paillard Assemblage

(52 % chardonnay, 48 % pinot noir)

4 november 2018 (hemma)

Det här är den sjätte och sista flaskan från en låda som jag köpte på Systembolaget 2007. Dessvärre visar den upp tydliga trötthetssymptom med väldigt svaga bubblor som tydligaste kännetecken. Jag hoppas dock att det snarare beror på flaskvariation än att champagnen redan skulle vara på väg ner. Spanar man in mina tidigare intryck av denna champagne (se nedan) kan man förvisso misstänka det sistnämnda… Det här är under alla omständigheter (fortfarande) en fantastisk champagne! Degorgerad i oktober 2006.

Flaskan dracks på en provning (BYOB) där tre 96:or från Louis Roederer stod i centrum, men där deltagarna dessutom tog med sig var sin flaska som serverades blint. Det här var mitt bidrag.

Doft: Underbar, mogen, komplex och något rökig doft med inslag av bokna äpplen, mango, honungsmelon, gräddkola, lite petroleum, smör, lakrits, krut, tobak och mandelmassa. 

Smak: Mogen, frisk och koncentrerad smak av mogna äpplen, citrus, svamp och lite smör.

Betyg idag: 90

Sannolikt bäst: 2016-2022

Tidigare intryck av denna champagne:

2013-11-23: 89

2014-08-16: 86

2015-12-19: 90

2016-08-08: 91

2018-02-17: 90

Mina intryck av andra årgångar av Bruno Paillard Assemblage:

1999: 87 (2018-02-15)

2004: 81 (2014-03-29)

1995 Bruno Paillard Nec Plus Ultra

(50 % chardonnay, 50 % pinot noir)

24 februari 2018 (hemma)

Nec Plus Ultra 1995 har levererat fantastiska champagneupplevelser tidigare och förväntansbilden är därför hög när jag korkar upp ännu en flaska. Den här visar dock upp tydliga trötthetssymptom. Det är fortfarande en fantastisk champagne, men den är inte alls lika pigg som när jag druckit den vid tidigare tillfällen. Antingen är det en svag flaska eller så är den redan på väg ner och om det skulle vara fallet har den ett väldigt kort drickfönster... Jag väljer dock att tro på det förstnämnda!

Det här är flaska 1 256 av en total produktion på 9 393 flaskor. Champagnen blev buteljerad i juli 1996 och degorgerad i juni 2005. Dosage på 4 g/l. Köpt på Systembolaget i december 2006.

Doft: Mogen och söt doft med sherrytoner. Inslag av torkad frukt, farinsocker, bokna äpplen, honung, gräddkola och karamelliserade nötter.

Smak: Mogen, frisk och koncentrerad smak med viss sälta. Mogna äpplen, citron, persika, hasselnötter och mandlar.

Betyg idag: 92

Sannolikt bäst: 2015-2020

Tidigare intryck av denna champagne:

2014-07-04: 88

2014-10-17: 91

2016-08-10: 94

Mina intryck av andra årgångar av Nec Plus Ultra:

1990: 91 (2016-07-20)
1996: 90 (2018-02-22)

1996 Bruno Paillard Nec Plus Ultra

(50 % chardonnay, 50 % pinot noir)

22 februari 2018 (hemma)

På pappret ska Nec Plus Ultra – Bruno Paillards ansats att skapa den perfekta champagnen – från den stora årgången 1996 vara en fullständigt magisk champagne. Men den här flaskan känns lite stökig och klart obalanserad till en början. Det är först dagen efter den öppnades som den börjar bete sig i närheten av vad man förväntar sig. Då är den fantastisk. Champagen behöver således mycket luft för att komma till sin rätt, men paradoxalt nog känns det sedan som att luften går ur den ganska snabbt för innan flaskan tar slut hinner den visa upp vissa trötthetstecken. Jag väljer att tro att det här är en svag flaska av denna champagne – även om den hinner visa upp vissa tecken på storhet i nivå med vad jag upplevt av tidigare årgångar.

Jäst på små ekfat och därefter buteljerad i juli 1997. Degorgerad i januari 2009. Dosagen uppgår till 6 g/l, vilket är något högre än för tidigare årgångar. 6 523 flaskor producerade.

Doft: Mogen, komplex och något blommig doft med fatkaraktär och lite sherrytoner. Till en början inslag av bokna äpplen och en ton av hyacint. Dagen efter även bivax, gräddkola och lite hallon.

Smak: Utvecklad, mycket frisk och torr smak med tydliga sherrytoner. Syrliga äpplen, citron, persika och äppelskal. Klart obalanserad till en början. Mycket lång och något eldig eftersmak. Dagen efter har den lugnat ner sig och känns mycket mer balanserad. Då hittar jag även hallon och andra röda bär.

Betyg idag: 90

Sannolikt bäst: 2016-2021?

Mina intryck av tidigare årgångar (med länkar till resp inlägg):

1990: 91 (2016-07-20)
1995: 94 (2016-08-10)

1996 Bruno Paillard Assemblage

(52 % chardonnay, 48 % pinot noir)

17 februari 2018 (hemma)

Bruno Paillards Assemblage från 1996 är en fantastisk champagne! Det här är den femte flaskan från en låda som jag köpte på Systembolaget i november 2007. Jag har noterat viss flaskvariation under åren som gått – även om den varit på en hög nivå – och den här flaskan är inte riktigt lika vass som den förra. Degorgerad i oktober 2006.

Champagnen dricks över två dagar. Jag upplever den som något återhållsam första dagen, men den lyfter helt klart till dag två. Det är en underbar champagne, men alltså en något svagare flaska jämfört med den jag drack i augusti 2016. Den årgångstypiska syran är fortfarande väldigt närvarande, vilket sannolikt borgar för ett fortsatt långt liv!

Doft: Mogen, komplex, fruktig och något kryddig doft med inslag av mango, honungsmelon, mogna gula äpplen, kex, brynt smör, gräddkola och lakrits.

Smak: Utvecklad, frisk och torr; efter hand härligt koncentrerad. Mogna äpplen, citron, lime och melon. Viss skalbeska. Hög syra

Betyg idag: 90

Sannolikt bäst: 2016-2022

Tidigare intryck av denna champagne:

2013-11-23: 89

2014-08-16: 86

2015-12-19: 90

2016-08-08: 91

Mina intryck av andra årgångar:

1999: 87 (2018-02-15)
2004: 81 (2014-03-29)