2005 Dom Pérignon

(62 % chardonnay, 38 % pinot noir)

 

5 januari 2022 (hemma)

 

 

Det här är den ”lilla” årgången av Dom Pérignon. På grund av en skörd som var påverkad av stora problem med röta (framförallt för pinot noir), blev det här en ovanligt liten årgång av Dom Pérignon. Några exakta volymer presenteras aldrig (varför man över huvud taget vill dölja det är en bra fråga), men den sägs vara mindre än en fjärdedel jämfört med föregångaren 2004. Det, i kombination med att årgången rent generellt faktiskt hade ett (överdrivet) bra rykte initialt, gjorde att Dom Pérignon 2005 sålde slut på mindre än ett halvår. För den som inte var tillräckligt uppmärksam när det begav sig kan det mycket väl ha sett ut som att 2004 följdes av 2006!

 

Champagnen dricks över tre dagar och behöver den tiden för att prestera som bäst. Det är en mycket, mycket bra champagne som säkerligen kan lyfta lite till med ytterligare lagring. Det är dock ingen stor årgång det här, varken för Dom Pérignon eller för Champagne i allmänhet.

Doft: Utvecklad, brödig, fruktig och komplex. Inslag av brioche, trä, lime, gröna äpplen, rostat bröd, honung och nougat. Senare uppstår tydliga toner av köttfärssås.

 

Smak: Något utvecklad, frisk, fruktig och torr. Relativt lätt. Torr citron och gröna äpplen får sällskap av persika, anis och nougat. Hög syra. Lång och torr eftersmak med äpplen och lite honung.

 

Betyg idag: 89

 

Sannolikt bäst: 2023-2030

 

Mina intryck av andra årgångar (med länkar till resp inlägg):

1978: 92 (2019-10-13)

1980: 89 (2019-10-19)

1985: 92 (2020-01-30)

1988: 91 (2017-12-31)

1990: 95 (2013-12-31)

1992: 89 (2017-07-17)

1993: 93 (2014-06-18)

1995: 92 (2018-12-31)

1996: 93 (2021-10-09)

1998: 92 (2015-04-30)

1999: 89 (2020-01-30)

2000: 87 (2015-07-10)

2002: 82(++) (2010-10-15)

2003: 86 (2019-10-17)

2004: 90 (2020-01-30)

2006: 87(++) (2016-12-06)

2008: 89(++) (2019-12-14)

2010: 86(+) (2022-01-04)

 

 

2010 Dom Pérignon

(54 % chardonnay, 46 % pinot noir)

 

4 januari 2022 (hemma)

 

 

Det här är Lady Gaga Edition av Dom Pérignon 2010, vilket innebär att flaskan fått en uppdaterad etikett men att det är precis samma champagne som i den vanliga utgåvan. Dom Pérignon började i samband med årgången 2002 att bjuda in olika kulturpersonligheter för att skapa en särskild etikett och därmed en specialutgåva av champagnen. Det här är självklart ett sätt för producenten och inte minst ägaren LVMH att stärka Dom Pérignons varumärke (inklusive bilden av ett separat hus, skiljt från Moët & Chandon) och självklart skapa ökad försäljning genom att nå ut till en ny köpstark, men inte nödvändigtvis särskilt vinintresserad, kundkrets.

 

Enorma mängder regn i mitten av augusti – det kom motsvarande två månaders nederbörd 15-16 augusti – omkullkastade förutsättningarna för en lyckad skörd 2010. Risken för botrytis gjorde att många tvingades skörda sina druvor innan de var tillräckligt mogna, men tack vare LVMH:s enorma odlingsarealer vågade man chansa med en femtedel av pinot noir-odlingarna, som var de som var mest påverkade. Man skördade dessa marker tre veckor efter de övriga, med följden att merparten av dessa druvor hann bli angripna av botrytis och inte kunde användas. De friska druvorna som fanns kvar var dock av mycket hög kvalitet, vilket gjorde att det fanns förutsättningar för en Dom Pérignon 2010. Intressant nog var husets chardonnaydruvor av otroligt hög kvalitet och när källarmästaren Vincent Chaperon provade de stilla chardonnayvinerna från 2010 tillsammans med sina företrädare Richard Geoffroy och Dominique Foulon var de överens om att det var de bästa chardonnayvinerna på 40 år! I kombination med att tillgången till pinot noir var mindre än vanligt blev den naturliga målsättningen att göra en chardonnaydominerad Dom Pérignon 2010. När man blandade de olika vinerna började man därför med runt 60 % chardonnay, men för att få till en mer hustypisk stil kände de trots allt att de behövde öka andelen pinot noir. Den slutgiltiga druvblandningen landade därför på 54 % chardonnay och 46 % pinot noir.

 

 

Jag köpte den här flaskan på Systembolaget i november 2021. Enligt uppgift blev åtminstone delar av Lady Gaga-flaskorna degorgerade i februari 2019, men det är inte säkert att det gäller för min flaska. Dosagen sägs uppgå till 5 g/l. Aktuell årgång av Dom Pérignon idag är 2012.

 

Den är tydligt ung och inledningsvis lite vresig, men här finns helt klart potential för den tålmodige!

 

Doft: En ganska typisk reduktiv Dom Pérignon-näsa. Brödig, nötig, kryddig, rökig och komplex doft med rostade toner som efter hand kompletteras med tydligt fruktiga inslag. Trä, rostat bröd, hasselnötter, ananas, päron, grapefrukt, citron, fänkål, aprikos och cantaloupe. Senare dyker det även upp stänk av krut.

 

Smak: Fruktig, frisk, mycket torr, något bitter och relativt lätt. Ananas, citronskal och gröna äpplen får till slut sällskap av cantaloupe. Den bittra smaken av citronskal ersätts efter hand av mjukare toner av lemoncurd.

 

Betyg idag: 86(+)

 

Sannolikt bäst: 2028-2038

 

 

1993 Cristal

(55 % pinot noir, 45 % chardonnay?)

 

2 januari 2022 (hemma)

 

 

En perfekt lagrad flaska Cristal från 1993 skulle kunna vara en otroligt bra champagne idag. Den något mörka färgen avslöjar emellertid den här buteljen direkt – det här är ingen perfekt flaska. Det är dock ingen dålig champagne – den är tvärtom fantastisk – även om den beter sig som om den vore tio år äldre. Det här är helt klart en härlig champagneupplevelse, men det hade, som sagt, varit intressant att få prova en perfekt lagrad flaska!

 

Direkt när flaskan öppnas upplever jag champagnen som något madeiriserad, men intressant nog försvinner dessa toner efter ett tag.

 

Doft: Mogen, komplex, gräddig, kryddig, jordig och initialt något madeiriserad. Mogna röda äpplen, smör, gräddkola, hasselnötter, brioche, vitpeppar och skaldjur. Senare även kex och torkad frukt.

 

Smak: Utvecklad, frisk, fruktig, kryddig och torr. Initialt med aningen madeiriserade toner. Mogna äpplen, mogen citron, mogen lime och vitpeppar.

 

Betyg idag: 91

 

Sannolikt bäst: 2010-2020

 

Mina intryck av andra årgångar (länkar till resp inlägg):

1988: 89 (2020-12-29)

1989: 92 (2021-12-31)

1996: 93 (2021-10-09)

1997: 96 (2019-05-04)

1999: 94 (2021-08-11)

2000: 91(+) (2019-05-04)

2004: 91 (2018-04-06)

2008: 90(+) (2021-11-25)

2009: 86(+) (2021-11-25)

2012: 89(+) (2021-11-25)

2013: 92 (2021-07-24)

 

 

1989 Cristal

(63 % pinot noir, 37 % chardonnay)

 

31 december 2021 (hemma)

 

 

Årets nyårschampagne! Det finns nästan inga bubblor kvar, men jag upplever den ändå som väldigt spänstig. Det här är helt klart en fantastisk champagne – som sannolikt varit ännu bättre om den varit utrustad med en bättre kork.

 

Cristal 1989 ska enligt uppgift vara lite mer pinotdominerad än vanligt, med ca 63 % av den blå druvan i blandningen, i jämförelse med mer normala 57-60 %.

 

Doft: Utvecklad, fruktig, kryddig och jordig. Inslag av aprikos, mogen citron, lätt bokna äpplen, krut, rostade hasselnötter, vit choklad och en aning bensin.

 

Smak: Utvecklad, frisk, fruktig och torr. Aprikos och hasselnötter får sällskap av choklad, söt apelsin och röda äpplen. Påtaglig syra och lång eftersmak.

 

Betyg idag: 92

 

Sannolikt bäst: 2008-2022

 

Två flaskor för att fira av det gamla året:

 

 

2009 Jestin

(50 % chardonnay, 25 % pinot noir, 25 % pinot meunier)

 

29 december 2021 (hemma)

 

 

Den biodynamiska prestigechampagnen Sapience skapades som ett samarbetsprojekt mellan Benoît Marguet och Hervé Jestin. Jestin har numera lämnat projektet, men så länge han var med märktes hälften av flaskorna som producerades som Sapience och hälften med Jestins etikett.  Druvorna till den här årgången kommer från David Léclapart (chardonnay), Benoît Lahaye (pinot noir) och Vincent Laval (meunier).

 

Den här flaskan blev degorgerad i november 2020 utan dosage. Den fick därmed nästan två års längre lagring på jästen än den Sapience 2009, som alltså är exakt samma champagne från grunden, som jag drack i augusti och som var degorgerad i januari 2019.

 

 

Champagnen har en härligt gyllengul färg och stoltserar med ett kvardröjande täcke av skum. Den är mycket, mycket bra!

 

Doft: Generös, komplex och fruktig doft med fint oxiderade toner. Inslag av honung, röda äpplen, tvål, jordgubbar, apelsin, smörkola, sjögräs och krita. Efter hand uppstår lätt laktiska toner.

 

Smak: Frisk, fruktig och mycket torr. Gröna äpplen får sällskap av torr citron och jordgubbar. Hög syra och bra längd.

 

Betyg idag: 88

 

Sannolikt bäst: 2026-2032

 

Mina tidigare intryck av Jestin / Sapience (med länkar till resp inlägg):

2006 Sapience: 90(+) (2017-07-25)

2006 Jestin: 89 (2018-07-13)

2007 Sapience: 88(+) (2016-10-29)

2008 Sapience: 91(+) (2018-08-26)

2009 Sapience: 88 (2021-08-13)

2010 Sapience: 91 (2021-08-12)

 

 

Guillaume S. Au dessus du Gros Mont (2014-bas)

(100 % chardonnay)

 

27 december 2021 (hemma)

 

 

Guillaume Selosse började göra champagne under egen etikett parallellt med att han arbetade sida vida sida med pappa Anselme i familjefirman. Idag har han officiellt tagit över ansvaret för Jacques Selosse och det ska bli intressant att se vad som händer med ”de egna” champagnerna under etiketten Guillaume S. framöver. Det är ingen överdrift att påstå att de redan uppnått ett slags kultstatus och de få flaskor som görs är i praktiken ännu svårare att få tag på än flaskorna från Jacques Selosse.

 

Au dessus du Gros Mont görs på druvor från en pytteliten odling i Cramant som Guillaume fick av sin farmor på sin 18-årsdag. Det handlar om några få rader av riktigt gamla chardonnayrankor vars druvor räcker till ungefär 600 flaskor per år. Från och med skörden 2008 startade han en så kallad evig reserv (réserve perpétuelle) av vinet från odlingen och den första champagnen han gjorde var baserad på årgångarna 2009 och 2008. Den hade alltså 2009 som basårgång och vinet från denna årgång blandades med reservvinet från 2008.

 

Den här utgåvan har 2014 som basårgång och min flaska blev degorgerad i november 2020 med en dosage på ca 1,5 g/l.

 

 

Den har en härlig energi, men känns tydligt oförlöst. Jag sparar stora delar av flaskan i kylen, men tråkigt nog tappar den en del till dag två och tre då jag upplever den som lite plattare. Lyckligtvis sparar jag en liten slatt som jag slutligen plockar fram på sjätte dagen efter att flaskan öppnades. Då är den plötsligt bättre igen och bjuder på blommiga och mer utvecklade toner i både doft och smak!

 

Doft: Komplex och något parfymerad med diskret oxiderade toner. Jag känner tvål, citrus, en aning nougat, bröd, Kungen av Danmark och krusbär innan det kommer en intensiv ton av mogna röda äpplen. Dag två har den ungefär samma karaktär, men på tredje dagen bjuder den på inslag av kompost och hö och viss kryddighet. Jag sparar en liten del av flaskan till dag sex då det (äntligen) dyker upp en tydlig doft av hyacint.

 

Smak: Syrlig, fruktig, blommig och mycket torr smak med fin koncentration. Öl, mogen citrus och söta äpplen.

 

Betyg idag: 88(+)

 

Sannolikt bäst: 2026-2033

 

Jag har tidigare druckit Guillaumes andra champagne, Largillier, som görs på druvor från Jérôme Coessens i Côte des Bar och som är aningen lättare att få tag på.

 

 

2018 Étienne Calsac Les Revenants

(50 % pinot blanc, 43 % petit meslier, 7 % arbane)

 

26 december 2021 (hemma)

 

 

I samband med att Étienne Calsac tog över familjens odlingar 2010 valde han att plantera några rader med de ”bortglömda” druvsorterna pinot blanc, petit meslier och arbane i vingården Les Fours i Montgenost (Côte de Sézanne). Sedan 2016 gör han en champagne på dessa druvor, som han valt att kalla Les Revenants. Den är spontanjäst på ekfat och officiellt årgångslös, på grund av den allt för korta lagringen på jästfällningen, men aktuell årgång skrivs ut med romerska siffror på baksidesetiketten. Den här utgåvan är baserad på druvor från 2018 och flaskan blev degorgerad i februari 2021 utan dosage.

 

 

Det här är en mycket intressant champagne! Den har en tydligt komplex doft, men är samtidigt väldigt ung idag. Ett återbesök om 5-6 år vore väldigt spännande!

 

Doft: Parfymerad, kryddig och efter hand fruktig. Jag hittar inslag av lime, krita, steniga mineraler, gröna äpplen, gula päron och lemoncurd till en början. Med mer luft dyker det även upp ananas, aprikos, smör och lite jordiga toner. På andra dagen bjuder den på tydliga inslag av konserverade päron.

 

Smak: Ung, frisk, fruktig, mycket torr och relativt lätt. Citrus och gröna äpplen får efter hand sällskap av lite gul stenfrukt. Dag två känns den mer utvecklad och då dyker det även upp mogna päron.

 

Betyg idag: 85(+)

 

Sannolikt bäst: 2027-2033

 

 

2009 Vilmart Grand Cellier Rubis

(60 % pinot noir, 40 % chardonnay)

 

25 december 2021 (hemma)

 

 

Det här är ännu en fantastisk årgång av Vilmarts årgångsrosé, om än inte riktigt på samma nivå som 2010 som jag drack häromdagen. Den här flaskan blev degorgerad i december 2013 med en dosage på 8 g/l.

 

Grand Cellier Rubis har numera nytt namn och utseende. Sedan årgång 2012 kallas den för Emotion, men det är fortfarande ”samma” champagne.

 

Doft: Kraftfull, utvecklad, fruktig och efter hand gräddig. Inslag av hallon, mogna röda äpplen, smultron, lite apelsinmarmelad och några mandlar. Dag två är det mycket tranbär.

 

Smak: Utvecklad, fruktig, syrlig och torr smak med fin koncentration. Hallon och söta äpplen får sällskap av mogna jordgubbar och mogna körsbär. Lång och syrlig eftersmak med citrus och tydlig sälta.

 

Betyg idag: 90

 

Sannolikt bäst: 2019-2025

 

Mina tidigare intryck av Grand Cellier Rubis 2009 (med länk till inlägget):

2014-08-03: 88

 

Mina intryck av andra årgångar (med länkar till resp inlägg):

1997: 91 (2016-06-04)

2010: 92 (2021-12-22)

2011: 88 (2019-07-12)

2012: 90 (2021-08-21)

 

 

1983 Bollinger Grande Année

(70 % pinot noir, 30 % chardonnay)

 

24 december 2021 (hemma)

 

 

Årets julaftonschampagne. Den har en underbar doft, men är dessvärre väldigt trött för övrigt. Det finns nästan inga bubblor kvar och den har passerat sitt bäst före-datum sedan länge. Men vad gör väl det en dag som denna?

 

Det kan finnas spår av julstämning i betyget.

 

Doft: Mogen, gräddig, kryddig och komplex. Inslag av brioche, burkchampinjoner, hasselnötter, gräddkola, svarta vinbär, smör och kex.

 

Smak: Mogen, kryddig, frisk och tydligt trött smak som domineras av svamp, svarta vinbär, hasselnötter och kex.

 

Betyg idag: 88

 

Sannolikt bäst: 1998-2008?

 

Mina intryck av senare årgångar (med länkar till resp inlägg):

1990: 93 (2019-01-05)

1992: 90 (2017-12-24)

1995: 91 (2017-12-22)

1996: 95 (2017-07-06)

2002: 89(+) (2013-05-09)

2004: 92 (2022-03-23)

2008: 89(++) (2019-12-14)

2012: 91 (2022-03-21)

2014: 87(+) (2022-03-21)

 

 

2010 Vilmart Grand Cellier Rubis

(60 % pinot noir, 40 % chardonnay)

 

22 december 2021 (hemma)

 

 

”Vilmarts årgångsrosé håller en hög nivå årgång efter årgång och oavsett om man dricker den ung eller gammal. Enligt min mening bör den dock lagras.”

 

Så skrev jag när jag drack den här champagnen i november 2016. Idag, fem år senare, kan jag konstatera att det är en fantastisk champagne och tveklöst en av de bästa 2010:or jag druckit! Den dricks över tre dagar och håller ihop riktigt bra.

 

Flaskan blev degorgerad i september 2014 med en dosage på 8 g/l. Jag köpte den från Franska Vinlistan i mars 2016.

 

Doft: Kraftfull, utvecklad, fruktig, kryddig och gräddig. Inslag av hallon, röda äpplen, jordgubbar, rosor, vitpeppar, anis, vanilj och kex.

 

Smak: Utvecklad, frisk, fruktig, något kryddig och torr smak med underbar koncentration. Hallon och körsbär får sällskap av smultron och söta äpplen.

 

Betyg idag: 92

 

Sannolikt bäst: 2020-2027

 

Mina tidigare intryck av Grand Cellier Rubis 2010 (med länk till inlägget):

2016-11-05: 89

 

 

F. Bergeronneau-Marion Ratafia de Champagne

(pinot noir, pinot meunier)

 

19 december 2021 (hemma)

 

 

Den här utgåvan av Florent Bergeronneau-Marions ratafia bygger på vin från 2012-2015 och den har lagrats tre år på ekfat. Restsötman sägs uppgå till 120 g/l. Flaskan köpt från Systembolagets beställningssortiment i november 2021.

 

Den här är mycket bra! För ovanlighetens skull är det faktiskt en ratafia som i princip är på topp dagen jag öppnar flaskan. Min erfarenhet av ratafia är annars att de kan vara lite blyga från start och att de tydligt vinner på att drickas över en längre period. I det här fallet dricker jag flaskan vid totalt 12 tillfällen över en period av 23 dagar. Den presterar alltså riktigt bra från start och behåller sedan ungefär samma nivå till och med dag 14. Därefter tappar den successivt i upplevd kvalitet.

 

Doft: Nötig och kryddig. Inslag av hasselnötter, valnötter, honung och lakrits. Dag två dyker det även upp torkad frukt. På åttonde dagen möts jag av tydliga inslag av krut och dag fjorton hittar jag även lakrits.

 

Smak: Fruktig, frisk, söt och något eldig smak med fin koncentration. Hög syra, men bra balans. Till en början mogna körsbär och nötter. Dag två är smaken lite rundare, körsbären har blivit torkade och det dyker även upp russin. Eldigheten mattas från dag tre och från och med dag åtta känns den mer harmonisk, men är egentligen inte ”bättre”. Dag 14, när den fortfarande presterar på topp, dyker det även upp toner av sötlakrits.

 

Betyg idag: 88

 

Sannolikt bäst: Idag

Dumangin Ratafia Champenois Craft MV27

(66 % pinot meunier, 34 % pinot noir)

 

19 december 2021 (hemma)

 

 

Producenten J. Dumangin & Fils håller till Chigny-les-Roses i Montagne de Reims och drivs idag av Gilles Dumangin. Utöver ett brett sortiment av champagne och inte minst ratafia har han även riktat in sig på – whisky! Gilles Dumangin köper färdig whisky från olika delar av världen som han därefter lagrar på fat som det tidigare lagrats ratafia i. På så sätt har han skapat ett sortiment av sex olika whisk(e)ysorter. Mig veterligen är han ensam om det i Champagne.

 

Gilles Dumangin är väldigt seriös med sin ratafia! Han gör för närvarande sex olika, där den mest ambitiösa är Single Barrel 16 ans, som är en årgångsratafia (för närvarande från 2004) som fått hela sexton års lagring på fat. Något av en prestigeratafia med andra ord! Och det är nog ingen slump att whiskynörden Dumangin låtit den få ett whiskyklingande namn.

 

Ratafia Champenois Craft är den av Dumangins ratafior som finns tillgänglig via Systembolaget (beställningssortimentet). Den är gjord på två tredjedelar meunier och en tredjedel pinot noir och bygger på en årgångsblandning som får minst sex års lagring på begagnade fat där det tidigare lagrats vin från Côtes du Rhône. Den här utgåvan, kallad MV27, bygger på årgångarna 2002-2013 och blev buteljerad i december 2020.

 

Det här är en mycket bra ratafia! Den inleder lite försiktigt, men blir successivt lite bättre för varje dag som går. Jag dricker flaskan vid 12 olika tillfällen under en period av 23 dagar. Den är som allra bäst mellan dag 8 och 10, men håller ihop väl ända till sista dagen.

 

Doft: Fruktig, parfymerad, nötig, kryddig och komplex. Inslag av grillad citron, aprikos, nötter, mörka bär och krut. På tredje dagen är det mycket hasselnötter och Nutella i doften. Dag fyra är tonen av krut tydligare innan det även kommer tydliga inslag av mandelmassa och klister. På femtonde (!) dagen dyker det upp bubbelgum.

 

Smak: Frisk, fruktig och söt smak med viss sälta. Relativt elegant med en lång och något eldig eftersmak. Till en början handlar det mest om aprikos, men dag två hittar jag även mandlar. På tredje dagen dyker det upp tydliga toner av Nutella och dag fyra bjuder även på ett par rädisor. Dag sexton kommer bubbelgummen även i smaken.

 

Betyg idag: 87

 

Sannolikt bäst: Åtta dagar efter den öppnas

 

 

Jérôme Prévost La Closerie Les Béguines LC18

(94 % pinot meunier, 2 % chardonnay, 2 % pinot noir, 2 % pinot gris)

 

18 december 2021 (hemma)

 

 

Jag har skrivit mycket om Jérôme Prévost och Les Béguines tidigare, så nu konstaterar jag mest att den här utgåvan, baserad på 2018 års skörd, är riktigt härlig redan idag!

 

Doft: Bärig, kryddig och komplex doft med fint oxiderade toner. Hallon, röda äpplen, plommon, gräddkola och hamburgare.

 

Smak: Bärig, frisk och mycket torr smak med bra koncentration. Ung men generös! Massor av hallon får sällskap av blodapelsin, röda äpplen och plommon. Påtaglig syra och bra längd.

 

Betyg idag: 89

 

Sannolikt bäst: 2026-2032

 

Mina intryck av tidigare utgåvor (med länkar till resp inlägg):

LC06: 88 (2019-05-21)

LC07: 87 (2014-03-21)

LC09: 88 (2017-07-29)

LC10: 85 (2021-02-25)

LC11: 84 (2015-12-29)

LC12: 89 (2019-10-13)

LC14: 87 (2017-07-31)

LC15: 86(+) (2018-12-13)

 

 

Champagnen dricks parallellt med den nya systerchampagnen &, som faktiskt är ännu bättre!

Jérôme Prévost La Closerie & LC18

(100 % pinot meunier)

 

17 december 2021 (hemma)

 

 

Efter den katastrofala frosten 2017 fick Jérôme Prévost akut brist på druvor. Han ansökte därför hastigt och lustigt – möjligen mindre lustigt – om NM-status (Négociant-Manipulant) som möjliggjorde att han kunde köpa druvor från sin granne, från 0,4 hektar av vingården Les Béguines, det vill säga samma vingård där Prévosts egna innehav finns. Det gjorde att han någorlunda planenligt kunde producera champagne från 2017, men det har också lett fram till att han fått tillgång till druvor från ett antal andra odlingslotter i hembyn Gueux – och därmed möjlighet att göra mer champagne!

 

Det här är den första utgåvan av denna champagne, som kort och gott kallas för &. Den är till 80 % baserad på druvor från de sistnämnda odlingarna och från 2018 års skörd. Resterande 20 % är reservvin från 2017 från Les Béguines. Om jag förstått det rätt handlar det uteslutande om pinot meunier här, till skillnad från Prévosts egna odlingar (och champagnerna Les Béguines och Fac-simile) där det även finns spår av chardonnay, pinot noir och pinot gris.

 

I likhet med Jérômes övriga champagner är den fatjäst och gjord med så liten påverkan som möjligt. Enligt uppgift blev flaskorna degorgerade i oktober 2020 med en dosage på 2 g/l.

 

 

Det här är en fantastisk champagne! Redan. Den är ung, men känns väldigt öppen redan idag. Jag dricker den för övrigt parallellt med Les Béguines LC18 och här och nu vinner & den jämförelsen.

 

Doft: Parfymerad, kryddig och komplex doft med skönt oxiderade toner. Inslag av vita blommor, röda äpplen, hallon, rågbröd, massor av tallbarr och tvål. På slutet dyker det även upp några blåbär.

 

Smak: Bärig, frisk, och mycket torr. Ung, men generös! Först är det mest hallon och röda äpplen, men långt senare även blåbär. Påtaglig syra och bra längd.

 

Betyg idag: 90

 

Sannolikt bäst: 2026-2032

2013 Henriet-Bazin Hypolite

(100 % chardonnay)

 

16 december 2021 (hemma)

 

 

Den här champagnen var korkskadad första gången jag provade den, i november 2020. Därför känns det kul att jag till slut får tag på en ny flaska – och att den presterar!

 

Hypolite från Henriet-Bazin görs på chardonnay från vingårdarna Voie des Traits (för övrigt felstavat på flaskans baksida) och Clos i Villers-Marmery (Montagne de Reims), där rankorna planterades 1992 respektive 1964. Den är jäst på fat gjorda av ek från den lokala skogen, efter att man tidigare provat sig fram med både bourgognefat och nya franska fat. Den här flaskan blev degorgerad i maj 2018 med en dosage på 3 g/l.

 

Det här är en mycket bra champagne! Den dricks över tre dagar och håller ihop väl.

 

Doft: Parfymerad, brödig och något utvecklad doft med lätt oxiderade toner. Efter hand uppstår tydligt rostade toner. Inslag av brioche, mandlar, mandelmassa, bakverk och några äpplen.

 

Smak: Fruktig, syrlig och torr smak med tydlig sälta och härlig koncentration. Toner av syrliga äpplen, citron och smör mynnar ut i en lång eftersmak. Dag två är den mer utvecklad och (ännu) mer harmonisk. Då dyker det även upp några nötter.

 

Betyg idag: 87

 

Sannolikt bäst: 2025-2031