Intro

Här delar jag med mig av mina upplevelser av de champagner jag dricker. Jag betygsätter varje vin för att ge en samlad bild av hur jag upplever det vid tillfället för provningen. Min betygsskala är 0-100 och jag är relativt snål när jag delar ut mina poäng. De högsta poängen sparar jag till de riktigt stora upplevelserna! Då och då dyker det även upp mousserande viner från övriga världen eller stilla viner från Champagne.

onsdag 23 februari 2022

1996 Dom Pérignon P2

(50 % chardonnay, 50 % pinot noir)

 

9 oktober 2021 (Café Live i Malmö)




I det andra glaset i den sjunde flighten hittar vi ännu en version av Dom Pérignon 1996. De sendegorgerade Dom Pérignon-utgåvorna benämns numera P2 (eller P3 om de fått ännu längre lagring på jästen). Just 96:an har tidigare även hunnit släppas under Œnothèque-etiketten – som vi provade i föregående flight – men sedan 2014 är det P2 som gäller. Skillnaden är helt enkelt ännu längre lagring på jästfällningen – får man förmoda. Till skillnad mot Œnothèque-flaskorna har man av någon oförklarlig anledning låtit bli att skriva ut degorgeringsdatum på dessa flaskor, så det finns ingen möjlighet att se när de fick sin kork. I vanlig ordning, och kanske i synnerhet när det gäller den här champagnen, hade det varit välkommen information. Dosagen ska enligt uppgift ligga kring 6 g/l, vilket är lägre än för de ursprungligt degorgerade flaskorna.

 

Det är lätt att avfärda hela det här konceptet som ett rent marknadsföringstrick, men i grund och botten finns det naturligtvis en möjlig uppsida i champagner som fått extra lång och trygg lagring i producentens källare. Det enda problemet är att det sannolikt är få som förstår att de inte nödvändigtvis är drickfärdiga när de släpps till försäljning eller hur lång ytterligare lagring de behöver.

 

Jag provade 1996 P2 vid en provning i december 2019, då vi för övrigt drack samtliga vid den tidpunkten släppta P2-flaskor. Den gången var det inte mycket mer än en vägg av syra utan tillstymmelse till frukt. Nu vet jag alltså inte om dagens flaska blev degorgerad samtidigt som ovan nämnda eller vid annat datum, men champagnen är betydligt generösare. Den är rentav välbalanserad och mycket god, men samtidigt kan man inte låta bli att känna att det är något som saknas (läs: frukten)! Den är med andra ord fortfarande i behov av lagring för att kunna närma sig nivån hos den ursprungligt degorgerade flaskan.

 

Doft: Utvecklad och reduktiv. Inslag av gummi, krut, citron, hasselnötter och mjölkchoklad.

 

Smak: Utvecklad, frisk, rökig och torr smak med fin koncentration och bra balans.

 

Betyg idag: 90

 

Sannolikt bäst: 2023-2030

 

Mina tidigare intryck av Dom Pérignon 1996 P2 (länk till inlägget):

2019-12-14: 80(++)

 

Mina intryck av övriga Dom Pérignon P2 (länkar till inläggen):

1993: 85(+) (2019-12-14)

1995: 88(+) (2019-12-14)

1998: 90 (2019-12-14)

1999: 89 (2019-12-14)

2000: 91 (2019-12-14)

2002: 90 (2019-12-14)

 

När detta skrivs har även 2003 P2 hunnit släppas, men den har jag inte provat än.

 


 

På baksidan av flaskan står det att den här utgåvan är resultatet av 16 års utveckling, men det är svårt att veta om man kan tolka det bokstavligt. Det hade varit rimligt med ett tydligt angivet degorgeringsdatum!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar