1993 Dom Pérignon Œnothèque

(55 % chardonnay, 45 % pinot noir)

14 december 2019 (Vinkällaren Grappe i Stockholm)

Det tredje glaset i den fjärde flighten består av denna sendegorgerade 93:a och det här är ännu en fantastisk champagne! Tidigare har jag även imponerats av den ursprungligt degorgerade Dom Pérignon 1993, när jag drack den 2014. Baserat på dessa båda tillfällen föredrar jag nog den sistnämnda om jag måste välja, men underlaget för den slutsatsen är bevisligen väldigt tunt.

I den här provningen, där Œnothèque 1993 ställs mot Œnothèque 1995, får den också se sig besegras.

Den här flaskan blev degorgerad 2005.

Doft: Utvecklad, gräddig och mineralisk doft med tydlig sälta. Inslag av gummi, jäst, smör, hasselnötter och saltvatten.

Smak: Utvecklad, fruktig och torr smak av persika, äpplen och citrus.

Betyg idag: 91

Sannolikt bäst: 2014-2022

Mitt intryck av den originaldegorgerade Dom Pérignon 1993:

2014-06-18: 93

Hela flighten:

1995 Dom Pérignon Œnothèque

(52 % chardonnay, 48 % pinot noir)

14 december 2019 (Vinkällaren Grappe i Stockholm)

Det här är en fantastisk champagne! Denna sendegorgerade flaska – därav namnet Œnothèque, en svart etikett och en saftig prislapp – fick sin kork 2006 och de tretton år som gått sedan dess gör förvisso att den inte känns så där vansinnigt sendegorgerad idag. Men den är i en fin fas och bjuder på härligt utvecklade toner. Jag drack för övrigt den här champagnen så sent som i mars 2019, från en flaska som blev degorgerad 2005. Smakmässigt är mina upplevelser ganska lika, men det är slående hur olika mina doftnoter är från dessa båda tillfällen!

Idag dricks den parallellt med den ursprungligt degorgerade 95:an – som dock är skadad – och Œnothèque 1993. Champagnerna serveras halvblint och jag har besvärande svårt att skilja dem åt. Min gissning på den här landar till slut på att det är Œnothèque 1993 i glaset… Under alla omständigheter är det min vinnare i flighten.

Doft: Utvecklad, fruktig och något parfymerad doft med inslag av brioche, lite nytvättade lakan, hasselnötter, ostronskal och citrus.

Smak: Utvecklad, fruktig och torr. Persika, mogen citrus, gula äpplen, och lite honung. Torr, fin eftersmak med tydliga inslag av krita.

Betyg idag: 92

Sannolikt bäst: 2016-2025

Mitt tidigare intryck av Dom Pérignon Œnothèque 1995:

2019-03-24: 92

1995 Dom Pérignon

(52 % chardonnay, 48 % pinot noir)

14 december 2019 (Vinkällaren Grappe i Stockholm)

Den fjärde flighten i provningen, där vi jämför originaldegorgerade flaskor med sendegorgerade, och nu skiftar vi fokus – till Dom Pérignon! I den här omgången ställs Dom Pérignon 1995 mot Dom Pérignon Œnothèque 1995

och Dom Pérignon Œnothèque 1993. 

Det här är dessvärre en defekt flaska. Den är inte nödvändigtvis korkskadad, men helt klart allt annat än korrekt. Därmed är det den andra 95:an från Moët i denna provning som är defekt.

Betyg idag: 0

Tidigare intryck av den originaldegorgerade Dom Pérignon 1995:

2014-10-10: 92

2018-12-31: 92

1988 Bollinger R.D.

(72 % pinot noir, 28 % chardonnay)

14 december 2019 (Vinkällaren Grappe i Stockholm)

Här avslutas Bollingerdelen av en mycket intressant provning, där vi jämför ursprungligt degorgerade flaskor med sendegorgerade. I Bollingers fall handlar det om att jämföra Grande Année med R.D., där den senare i grund och botten är samma champagne som fått några års extra lagring på jästfällningen och en lägre dosage. Samtliga champagner dricks halvblint, d v s vi känner till vilka flaskor som ingår i flighten men inte i vilken ordning de serveras.

Det tredje glaset vid den tredje flighten innehåller en champagne jag aldrig druckit tidigare, men med hjälp av uteslutningsmetoden och min generella erfarenhet av årgången är det ändå ganska enkelt att gissa att det här är 88:an.

Bollingers champagner är alltid pinotdominerade, men den här årgången är lite extra pinottung med hela 72 % pinot noir i blandningen. Flaskan blev degorgerad i juni 2001.

Det här är ännu en mycket, mycket bra champagne, men dessvärre också ännu en relativt svag flaska. Det är förvisso första gången jag dricker den här årgången, men min känsla bekräftas av andra som är med på provningen och som druckit 88:an vid tidigare tillfällen.

Doft: Mogen, kraftfull och jordig. Inslag av svamp, buljong, brioche, hasselnötter, bakverk, vanilj och torkad frukt.

Smak: Mogen och frisk med tydliga trötthetssymptom. Mogen citrus, bokna äpplen, hasselnötter och lite surdegsbröd.

Betyg idag: 89

Sannolikt bäst: 2008-2016

Mina intryck av andra årgångar (med länkar till resp inlägg):

1990: 89 (2019-12-14)

1996: 96 (2015-02-28)

2002: 90(+) (2019-12-14)

2004: 89(+) (2019-05-04)

Trion i den tredje flighten:

Tre mogna champagner med distinkta skillnader som gör att de är ganska enkla att särskilja. Samtidigt har de flera gemensamma nämnare, bl a den jordiga doften med tydliga inslag av svamp.

1990 Bollinger R.D.

(69 % pinot noir, 31 % chardonnay)

14 december 2019 (Vinkällaren Grappe i Stockholm)

Jag har druckit Bollinger R.D. 1990 vid två tidigare tillfällen, för länge sedan, och båda gångerna blev jag gruvligt besviken. Vid första tillfället var den alldeles för ung och andra gången var det en uppenbart svag flaska. Därför ser jag fram emot att få en tredje chans vid denna provning, där den serveras halvblint mot Grande Année 1990 och R.D. 1988!

Den här flaskan blev degorgerad i september 2002. Nu, 17 år senare, är den i allra högsta grad en välutvecklad champagne och rimligen i slutet av sin allra bästa fas. Den är mycket, mycket bra och strået vassare än Grande Année 1990 idag. Samtidigt kan jag inte skaka av mig känslan av att en perfekt flaska rimligen borde prestera ännu bättre än så här. Det är bara att hoppas på att det någon gång uppenbarar sig en fjärde chans!

Doft: Utvecklad, nötig och jordig doft med inslag av hasselnötter, krut, svamp, brioche, honung och aprikos.

Smak: Utvecklad, fruktig och mycket torr. Mogna äpplen, brioche, hasselnötter, marsipan och stenfrukt.

Betyg idag: 89

Sannolikt bäst: 2010-2020

1990 Bollinger Grande Année

(69 % pinot noir, 31 % chardonnay)

14 december 2019 (Vinkällaren Grappe i Stockholm)

Provningen fortsätter med den tredje flighten. I vår ambition att jämföra ursprungligt degorgerade flaskor med sendegorgerade har vi nu kommit till den på pappret mycket starka trion Grande Année 1990, R.D. 1990 och R.D. 1988. Champagnerna serveras halvblint och jag lyckas gissa rätt på samtliga även i den här omgången. Det finns distinkta skillnader mellan dem, men också flera gemensamma nämnare bl a i form av mogna och jordiga toner med mycket tydliga inslag av svamp!

Jag drack Grande Année 1990 i januari 2019. Då var den helt fantastisk och utan minsta tillstymmelse till ålderskrämpor. Dagens flaska är dessvärre betydligt svagare. Men även om den visar upp tydliga trötthetstecken är den fortfarande en mycket bra champagne!

Doft: Mogen, oxiderad, jordig och något nötig. Inslag av svamp, jäst, brioche, honung och aprikos.

Smak: Utvecklad, frisk, torr och aning bitter smak av mogna/bokna äpplen, marsipan och apelsin (inklusive skal).

Betyg idag: 88

Sannolikt bäst: 2008-2018

Tidigare intryck av denna champagne:

2019-01-05: 93

Mina intryck av andra årgångar av (La) Grande Année:

1992: 90 (2017-12-24)

1995: 91 (2017-12-22)

1996: 95 (2017-07-06)

2002: 89(+) (2013-05-09)

2004: 89(+) (2019-12-14)

2008: 89(++) (2019-12-14)

2002 Bollinger R.D.

(60 % pinot noir, 40 % chardonnay)

14 december 2019 (Vinkällaren Grappe i Stockholm)

Det är ingen tvekan om att R.D. 2002 kommer bli ett långlivat monster, men idag är den fortfarande ett tämligen otämjt sådant. Den är dock redan fantastisk och min vinnare i den här flighten, där den ställs mot R.D. 2004 och La Grande Année 2004.

Den här flaskan blev degorgerad i juni 2014. Dosage på 3-4 g/l.

Doft: Kraftfull och något oxiderad doft med något rostade toner. Inslag av äpplen, citrus, mjölkchoklad och tropisk frukt.

Smak: Knuten, frisk och mycket torr smak av äpplen, clementin, brioche och honung.

Betyg idag: 90(+)

Sannolikt bäst: 2023-2035

Tidigare intryck av denna champagne:

2017-10-07: 90(++)

Hela flighten:

Tre champagner som är tydligt besläktade med varandra, men som ändå är relativt enkla att särskilja i denna halvblinda provning.

2004 Bollinger R.D.

(66 % pinot noir, 34 % chardonnay)

14 december 2019 (Vinkällaren Grappe i Stockholm)

Den sendegorgerade varianten av Bollingers årgångschampagne, med några år längre på jästfällningen och lägre dosage, behöver av naturliga skäl (ännu) mer tid för att blomma ut än La Grande Année. Den är tydligt ung och är därför också enkel att hitta i denna provning, där den serveras halvblint tillsammans med La Grande Année 2004 och R.D. 2002.

Jag har druckit R.D. 2004 en gång tidigare, vid en provning i maj 2019, och det som slog mig då – och som även är en bidragande faktor till att jag känner igen den vid dagens provning – är att det finns en vag, men mycket speciell ton i doften som påminner mig om hur det luktar på en särskild del av tunnelbanestationen Alexanderplatz i Berlin! Det är en väldigt säregen och inte särkilt angenäm lukt, som jag aldrig känt någon annanstans – framförallt inte i någon champagne! Man skulle kunna misstänka att det handlar om något slags defekt som uppstått under lagringen och det ska bli intressant att se om den finns kvar vid framtida provningar.

Bollinger degorgerar sina flaskor löpande och anger tack och lov datumet på baksidan. Den jag drack i maj blev degorgerad i november 2017 och den här flaskan fick sin kork i januari 2018. Dosagen uppgår till 3 g/l.

Den är som sagt mycket ung idag, men det är uppenbart att det finns en stor potential i den här champagnen! När jag drack den senast hade jag betydligt längre tid på mig och då var glasutvecklingen tydlig. Idag hinner det inte hända särskilt mycket och betyget blir följaktligen lägre. Det är dock slående hur lika mina noter är från dessa båda tillfällen!

Doft: Oxiderad, något fruktig och aningen, aningen skum. Inslag av grapefrukt, hasselnötter och smör samt en något skum ton som påminner mig om tunnelbanestationen Alexanderplatz i Berlin.

Smak: Knuten, frisk och mycket torr. Krita, citron och några hasselnötter.

Betyg idag: 87(++)

Sannolikt bäst: 2025-2035

Tidigare intryck av denna champagne:

2019-05-04: 89(+)

2004 Bollinger La Grande Année

(66 % pinot noir, 34 % chardonnay)

14 december 2019 (Vinkällaren Grappe i Stockholm)

Efter två härliga aperitifer och en något ojämn inledande bonusflight sätter den ”riktiga” delen av provningen igång! Dagens tema är att jämföra originaldegorgerade och sendegorgerade flaskor av Dom Pérignon och Bollinger och samtidigt studera skillnaderna mellan den reduktiva stilen hos den förstnämnda med den lätt oxidativa fatbehandlingen hos huset i Aÿ.

Först ut: den unga flighten. Här får vi La Grande Année och R.D. från 2004 samt R.D. från 2002. Samtliga serveras halvblint, d v s vi vet inte vilken champagne som är i vilket glas. Det är dock relativt enkelt att särskilja dessa tre. Det känns exempelvis självklart att det här första glaset, som är mest utvecklat av de tre, är La Grande Année 2004.

Jag har druckit den här champagnen en gång tidigare, på hösten 2013 när den var nysläppt. Då kändes den överraskande tillgänglig och jag beskrev den i mycket positiva ordalag. Idag, sex år senare, är den självklart mer utvecklad men samtidigt visar den paradoxalt nog också upp en tydligare oförlöst sida! Det beror sannolikt på att vi får alldeles för kort tid med champagnen idag och att den helt enkelt inte hinner blomma ut. Hade man haft längre tid på sig hade den rimligen hunnit visa upp ett betydligt bredare spektrum. Det här är tveklöst den återkommande nackdelen med den här typen av provning! Med det sagt överväger så klart fördelarna av att få möjligheten att jämföra ett stort antal viner med varandra.

Omdömet av La Grande Année 2004 landar i att det här är en mycket, mycket bra champagne idag, som kommer att vara fantastisk om man ger den åtminstone ett par års ytterligare lagring! Den här flaskan blev degorgerad i november 2012.

Doft: Utvecklad, tydligt oxiderad, blommig och något fruktig. Inslag av hyacint, gula äpplen, kex, hasselnötter, lite kakao, honung och tvål.

Smak: Frisk, mycket torr och något fruktig smak av äpplen, hasselnötter, persika och citrus. Viss utveckling, men samtidigt med en tydligt oförlöst potential.

Betyg idag: 89(+)

Sannolikt bäst: 2021-2031

Tidigare intryck av denna champagne:

2013-09-19: 90

1988 Moët & Chandon Brut Impérial Millésime

(50 % pinot noir, 30 % chardonnay, 20 % pinot meunier)

14 december 2019 (Vinkällaren Grappe i Stockholm)

Det femte och sista glaset i den första flighten, som serveras helblint. Jag lyckas faktiskt gissa rätt på den här också (precis som 1990), trots att jag inte druckit den tidigare.

Den är mycket, mycket bra och fortfarande väldigt fräsch! Dessutom otroligt kul att få dricka 1988 och 1990 sida vid sida – och att båda flaskorna levererar! Betyget är möjligen lite snålt.

Kuriosa, så här beskrev Moët & Chandon själva den stora årgången 1988 en gång i tiden: ”Årgången 1988 var en lång och regnig säsong som gav en stor skörd och perfekt syra. Generellt sett en mycket bra årgång. Skörden inleddes relativt sent, 26 september för pinot noir och meunier och 27 september för chardonnay.”

Doft: Mogen och nötig doft med inslag av Nutella och mogen gul frukt.

Smak: Utvecklad och frisk smak av citrus, hasselnötter och gul frukt. Härlig längd!

Betyg idag: 89

Sannolikt bäst: 2006-2020

Hela den första flighten, inklusive 88:an. Notera hur Moëts årgångschampagne bytt namn under åren, från Brut Impérial Millésime via Millésime Blanc till dagens Grand Vintage!

Mina intryck av andra årgångar (med länkar till resp inlägg):

1990: 90 (2019-12-14)

1992: 88 (2017-09-10)

1993: 88 (2017-03-04)

1995: 85 (2019-06-05)

1999: 87 (2018-04-12)

2002: 90 (2018-04-20)

2003: 70(+) (2010-10-15)

2004: 84 (2017-03-02)

2006: 84(+) (2015-07-13)

2008: 87(+) (2019-12-14)

1990 Moët & Chandon Brut Impérial Millésime

(50 % pinot noir, 40 % chardonnay, 10 % pinot meunier)

14 december 2019 (Vinkällaren Grappe i Stockholm)

Det här är den fjärde champagnen i den första flighten, som serveras helblint. Jag lyckas gissa vilken årgång det är, just för att jag känner igen själva årgången, och därefter även vilken champagne det är. Det senare beror dock snarare på uteslutningsförmåga än att jag verkligen känner igen själva vinet. I september 2017 drack jag i och för sig en sendegorgerad (oktober 2003) flaska av den här, som jag köpt direkt av huset. Då konstaterade jag att den förvisso var mycket bra, men att den samtidigt sällade sig till raden av champagner från det förment stora året som inte levde upp till dess rykte och som dessutom kändes tydligt trött. Idag blir upplevelsen en helt annan: Det här är en fantastisk champagne som är full av liv!

Doft: Mogen, nötig och komplex doft med inslag av hasselnötter, brioche, nougat, persika och grädde. 

Smak: Utvecklad, gräddig och mycket torr med en subtil bitter ton. Apelsin, hasselnötter och persika. Fin intensitet.

Betyg idag: 90

Sannolikt bäst: 2008-2022

Tidigare intryck av denna champagne:

2017-09-08: 85

1995 Moët & Chandon Brut Impérial Millésime

(50 % pinot noir, 40 % chardonnay, 10 % pinot meunier)

14 december 2019 (Vinkällaren Grappe i Stockholm)

Den här är inte korkskadad men den har helt klart någon form av defekt, för så här svag är inte en korrekt flaska av Moët 1995! Jag drack den så sent som i juni och då var det en helt annan champagne.

Betyg idag: 0

Tidigare intryck av denna champagne:

2019-06-05: 85

1999 Moët & Chandon Millésime Blanc

(38 % pinot noir, 31 % chardonnay, 31 % pinot meunier)

14 december 2019 (Vinkällaren Grappe i Stockholm)

Den andra champagnen i den inledande, hemliga, flighten. Dessvärre är den korkskadad.

1999 var för övrigt den 66:e årgången av Moët & Chandons ”vanliga” årgångschampagne sedan starten. Aktuell årgång idag är 2012.

Betyg idag: 0

Tidigare intryck av denna champagne (med länkar till resp inlägg):

2015-02-07: 85

2016-12-28: 85

2018-04-12: 87

2008 Moët & Chandon Grand Vintage

(40 % chardonnay, 37 % pinot noir, 23 % pinot meunier)

14 december 2019 (Vinkällaren Grappe i Stockholm)

I december var jag på en mycket intressant provning där vi jämförde originaldegorgerade och sendegorgerade flaskor av Dom Pérignon och Bollingers årgångschampagne.

Den inledande flighten är hemlig och ingår inte i huvudtemat. Det enda man känner till är att det är fem olika årgångar från samma champagnehus. Med tanke på provningens tema och champagnernas uppenbart reduktiva stil är det dock ingen särskilt vild gissning att det handlar om Moët & Chandon, vilket också visar sig stämma.

I första glaset döljer sig 2008:an, den 72:a årgången av Moëts årgångschampagne med en dosage på 5 g/l. Dessvärre finns det inget degorgeringsdatum på flaskan.

Jag provade den här champagnen för första gången i december 2016, när den var förhållandevis nysläppt. Jämfört med då har den tveklöst kommit en bit på vägen, men det här är fortfarande ett ungt vin!

Doft: Fruktig och något utvecklad. Inslag av gummi, jäst, persika och citrus.

Smak: Något utvecklad, frisk, fruktig och mycket torr. Gula äpplen, mineral, citrus och lite persika.

Betyg idag: 87(+)

Sannolikt bäst: 2023-2030

Tidigare intryck av denna champagne (med länkar till resp inlägg):

2016-06-12: 86(+)

2008 Bollinger La Grande Année

(71 % pinot noir, 29 % chardonnay)

14 december 2019 (Vinkällaren Grappe i Stockholm)

Det här är den andra av två aperitifer som serveras inför en strålande provning!

La Grande Année är i vanlig ordning jäst på gamla fat, vilket skapar de oxiderade toner som är något av husets signum. Dosagen uppgår till 8 g/l, vilket är något högre än vad som numera är normalt för La Grande Année (6-7 g/l) och möjligen något överraskande med tanke på årgångens fantastiska druvor. Man ansåg dock att den höga syran behövde balanseras med en aningen högre sockerhalt. Den här flaskan blev degorgerad i oktober 2018.

Det här är så klart en otroligt spännande champagne att få prova redan idag, men även om doften är härlig och väldigt expressiv är champagnen tydligt ung och i behov av lagring.

Doft: Underbart uttrycksfull! Tydligt oxiderad, blommig och brödig doft med inslag av persika, äpplen, päron, krut, tvål och hasselnötter.

Smak: Ung, frisk och mycket torr smak med diskreta toner av samma inslag som i doften.

Betyg idag: 89(++)

Sannolikt bäst: 2026-2040

Dagens båda aperitifer – ingen dålig start:

Det ska bli intressant att se vilken av dessa champagner som blir bäst i slutändan! Idag känns de hyfsat jämbördiga, men min gissning är att Dom Pérignon vinner i långa loppet.

2008 Dom Pérignon

(50 % chardonnay, 50 % pinot noir)

14 december 2019 (Vinkällaren Grappe i Stockholm)

Det här är den första av två inledande aperitifer som dukas fram inför en mycket intressant provning. Parallellt serveras vi Bollinger La Grande Année från samma år. Båda champagnerna är unga och otroligt lovande, men samtidigt i viss mån varandras motsatser. Dom Pérignon har en väldigt reduktiv stil medan Bollinger bjuder på tydligt oxiderade toner.

Jag har druckit Dom Pérignon 2008 en gång tidigare, så sent som i oktober. Då drack jag den över två dagar och kunde konstatera att den förvisso var ung men redan otroligt bra! Den här gången får jag inte lika lång tid på mig och den serveras dessutom blint. Jag känner direkt att det är en 2008:a i glaset och att det är något som är mycket bra, men det dröjer ett tag innan jag inser vilken champagne det är. Den här gången hinner jag inte uppleva hela dess spektrum, men visst känns mycket bekant från mitt förra möte. Det här kommer att bli riktigt stort om man bara har tålamod att vänta!

Doft: Reduktiv, brödig, något fruktig och något rökig. Inslag av jäst, citron, krut, gröna äpplen, hasselnötter och salmiak.

Smak: Frisk, något fruktig och mycket torr. Citron, gula äpplen och gul persika. Hög, årgångstypisk syra.

Betyg idag: 89(++)

Sannolikt bäst: 2026-2040

Tidigare intryck av denna champagne: 

2019-10-25: 89(++)