(66 % pinot noir, 34 % chardonnay)
14 december 2019 (Vinkällaren Grappe i Stockholm)
Den sendegorgerade varianten av Bollingers årgångschampagne, med några år längre på jästfällningen och lägre dosage, behöver av naturliga skäl (ännu) mer tid för att blomma ut än La Grande Année. Den är tydligt ung och är därför också enkel att hitta i denna provning, där den serveras halvblint tillsammans med La Grande Année 2004 och R.D. 2002.
Jag har druckit R.D. 2004 en gång tidigare, vid en provning i maj 2019, och det som slog mig då – och som även är en bidragande faktor till att jag känner igen den vid dagens provning – är att det finns en vag, men mycket speciell ton i doften som påminner mig om hur det luktar på en särskild del av tunnelbanestationen Alexanderplatz i Berlin! Det är en väldigt säregen och inte särkilt angenäm lukt, som jag aldrig känt någon annanstans – framförallt inte i någon champagne! Man skulle kunna misstänka att det handlar om något slags defekt som uppstått under lagringen och det ska bli intressant att se om den finns kvar vid framtida provningar.
Bollinger degorgerar sina flaskor löpande och anger tack och lov datumet på baksidan. Den jag drack i maj blev degorgerad i november 2017 och den här flaskan fick sin kork i januari 2018. Dosagen uppgår till 3 g/l.
Den är som sagt mycket ung idag, men det är uppenbart att det finns en stor potential i den här champagnen! När jag drack den senast hade jag betydligt längre tid på mig och då var glasutvecklingen tydlig. Idag hinner det inte hända särskilt mycket och betyget blir följaktligen lägre. Det är dock slående hur lika mina noter är från dessa båda tillfällen!
Doft: Oxiderad, något fruktig och aningen, aningen skum. Inslag av grapefrukt, hasselnötter och smör samt en något skum ton som påminner mig om tunnelbanestationen Alexanderplatz i Berlin.
Smak: Knuten, frisk och mycket torr. Krita, citron och några hasselnötter.
Betyg idag: 87(++)
Sannolikt bäst: 2025-2035
Tidigare intryck av denna champagne:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar