Intro

Här delar jag med mig av mina upplevelser av de champagner jag dricker. Jag betygsätter varje vin för att ge en samlad bild av hur jag upplever det vid tillfället för provningen. Min betygsskala är 0-100 och jag är relativt snål när jag delar ut mina poäng. De högsta poängen sparar jag till de riktigt stora upplevelserna! Då och då dyker det även upp mousserande viner från övriga världen eller stilla viner från Champagne.

tisdag 20 december 2016

2013 Vouette & Sorbée Fidèle

(100 % pinot noir)

29 oktober 2016 (Bulles Bio 2016 i Köpenhamn)



Många anser att Fidèle är en champagne som man ska dricka när den är ung och att den tappar i kvalitet med lagring. Själv är jag av den uppfattningen att den helt klart vinner på några års lagring, precis som de flesta andra champagner. Jag har dock aldrig druckit någon flaska Fidèle som fått ligga längre än ca fyra år efter degorgering. Jag frågade Bertrand Gautherot när jag träffade honom i Köpenhamn vad han anser och hans bestämda uppfattning är man ska spara den i max fem år, medan han tycker att hans andra viner, framförallt Blanc d’Argile, kan lagras längre.



När jag tittar närmare på baksidesetiketten av den här flaskan ser jag något intressant. Bokstavskombinationen NM (= Négociant-Manipulant) längst ner på etiketten indikerar att Vouette & Sorbée numera har husstatus! Det hade jag helt missat. Men nu när jag tittar på äldre flaskor ser jag att man haft den beteckningen fr o m årgången 2011, medan årgångarna t o m 2010 är märkta med odlarbeteckningen RM (Récoltant-Manipulant). Därmed följer man i samma fotspår som bl a Bérêche och Diebolt-Vallois, producenter med tydlig odlarprofil som numera har husstatus. Som champagnehus har man rätt att köpa in druvor från andra odlare, vilket ger möjlighet att producera fler flaskor.

Den här årgången av Fidèle känns mycket lovande. Fortfarande ung, men redan mycket bra! Flaskan degorgerad den 11 januari 2016.

Doft: Fruktig och kryddig doft med inslag av äpplen och jäst.

Smak: Mycket frisk, mycket torr men framförallt mycket ren! Ännu ung. Äpplen, banan och citrus.

Betyg idag: 86(+)

Sannolikt bäst: 2020-2024

Mina intryck av tidigare årgångar (med länkar till resp inlägg):


Bertrand Gautherot i händelsernas centrum:


2 kommentarer:

  1. Hej !
    Alltså, jag är ngt förvånad och har nog varit det i flera år..... Allmänt så framhålls det att flera år på flaskan innan degorgering, skall göra vinet bättre(mer nyanserat, större kropp etc etc). Och de stora producenterna framhåller gärna den långa tiden innan degorgering! Men sen börjar väl räknenissarna komma in i verksamheten och då blir det lätt andra tongångar. T.ex ett prestigehus som Roederer släpper sina årgångar väldigt tidigt. Ändå prisas de av "experterrna" . Så då är alltså frågan: Tiden på flaska innan degorgering har alltså inte den kvalitetshöjning som tidigare hävdats???
    Eller??
    Tack för att du jobbar med sidan!!
    )le

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej!
      Visst har tiden som champagnen ligger på jästfällningen betydelse för slutresultatet! Men det är många andra faktorer som också spelar in, exempelvis övriga framställningsmetoder och inte minst kvalitén på druvorna. Man kan ju också konstatera att en producent som V&S lyckas skapa fantastiska champagner trots kort tid på jästfällningen! Ekonomin har definitivt stor betydelse för hur länge man kan/vill lagra sina flaskor innan de kommer ut till försäljning. En liten producent kan sakna de ekonomiska musklerna och ett större hus har ägare med avkastningskrav. Men det kan också handla om något så praktiskt som faktiskt utrymme! David Léclapart har exempelvis påpekat att han måste få ut sina champagner snabbt på marknaden eftersom han helt enkelt inte har tillräckligt med plats för att förvara mer än ett begränsat antal årsproduktioner i taget!

      Radera