(60 % pinot noir, 30 % chardonnay, 10 % pinot blanc)
25 september 2021 (hemma)
Det var den här champagnen som gjorde att jag på allvar fick upp ögonen för Charles Dufour! Det var sommaren 2016 och jag drack den till en fantastisk middag på Rutz, en av Berlins bästa restauranger. Då var den förhållandevis nydegorgerad, men kändes ändå relativt tillgänglig. Doften var generös och smaken härligt naturlig! Jag gissade att den skulle vinna på några års lagring, men skrev samtidigt att det här är ”nog ingen champagne man ska spara för evigt”.
Idag fem år senare kan jag dessvärre konstatera att jag hade allt för rätt i ovanstående förutsägelse, åtminstone baserat på den här flaskan. Doften är förvisso härligt komplex och det är fortfarande en angenäm upplevelse att dricka den, men den var faktiskt bättre 2016! Om den fortfarande var på väg uppåt då och redan är på väg åt motsatt håll idag, kan man nog fastslå att det optimala drickfönstret är uppseendeväckande smalt.
Bulles de Comptoir #4 har 2013 som basårgång, men den står intressant nog för endast 20 % av blandningen medan reservvinet från 2011 och 2010 utgör 80 %. Den här flaskan blev degorgerad i maj 2016 med en dosage på 4 g/l.
Den här champagnen släpptes för övrigt med fyra olika etiketter, där samtliga hade en svart-vit teckning med ett diskret rött inslag. En av dem ser man här och jag stötte på en av de andra när jag drack min första flaska.
Doft: Utvecklad, fruktig och komplex doft med rostade toner. Inslag av smör, mogna äpplen, kiwi, hallon, brioche, peppar och sockerkaka. Senare även lakrits och örter.
Smak: Utvecklad, fruktig, frisk och torr. Gröna äpplen samsas med lite grapefrukt och ett par hallon.
Betyg idag: 86
Sannolikt bäst: 2018-2020?
Mina tidigare intryck av denna champagne:
Tack för Dufour-rapporter har en kvar av #4 och tre av #7 - får fundera på när de ska öppnas.
SvaraRaderaTack själv! Återkom gärna med rapporter när du dricker dem!
Radera