2002 Bruno Paillard Blanc de Blancs

(100 % chardonnay)

28 december 2018 (hemma)

Denna årgångsblanc de blancs från Bruno Paillard är gjord på chardonnay från de båda grand cru-byarna Oger och Le Mesnil-sur-Oger. Flaskan blev degorgerad i oktober 2012 och dosagen uppgår till 5 g/l. Jag köpte den på Systembolaget i augusti 2013.

Inspirerad av Bordeauxslottet Château Mouton Rothschild, som varje år låter en konstnär skapa etiketten till sitt vin, har även Bruno Paillard valt att låta små konstverk pryda etiketterna på sina årgångschampagner. På den här flaskan finns ett motiv av den franske målaren Jean-Paul Agosti.

Det här är en fantastisk champagne, men den är fortfarande relativt ung och i behov av mycket luft för att vakna till liv!

Doft: Utvecklad, karaktärsfull, komplex, fruktig, parfymerad och lätt dammig doft med inslag av gröna vingummin, gräddkola, vita blommor, gummi och lite rieslingtoner. Senare även lätt stalliga toner med inslag av avlopp (på ett bra sätt).

Smak: Frisk, torr, relativt koncentrerad och utvecklad. Något vresig till en början, som många 2002:or kan vara. Gräddkola, gula äpplen och mandelmassa. Hög årgångstypisk syra.

Betyg idag: 90

Sannolikt bäst: 2019-2026

Tidigare intryck av denna champagne:

2017-08-14: 90

2010 Diebolt-Vallois Millésime

(100 % chardonnay)

28 december 2018 (hemma)

Diebolts årgångschampagne görs på chardonnay från Cuis (60 %), Chouilly, Épernay och Cramant. Dosagen sägs enligt en gammal text på producentens hemsida uppgå till 6-8 g/l. Gissningsvis är det närmare sex än åtta idag. Min erfarenhet från tidigare årgångar är att det är en mycket välgjord champagne som givetvis vinner på lagring, men som brukar vara riktigt charmig redan som ung! Undantaget från denna regel har hittills varit 2008:an, som jag upplevde som väldigt ung och oväntat blek. 

Den här flaskan köpte jag vid ett besök på huset i juli 2017. Aktuell årgång idag är 2011.

Till en början känns den bara konstig, men efter en timme i glaset blir den mer balanserad. Då är den förvisso mycket bra, men fortfarande ung och oförlöst. Den kan mycket väl blomma ut till en riktigt fin årgång av denna champagne, men det är fortfarande för tidigt att säga. Baserat på dagsformen är den ännu blekare än den unga 2008:an och den svagaste årgången jag druckit från Diebolt. Det ska bli intressant att se hur Fleur de Passion 2010 presterar när jag får en chans att dricka den.

Doft: Klart skum till en början med tydliga inslag av disktrasa och gummi. Det blåser lyckligtvis bort och efter en stund bjuder den på fint gräddiga toner med inslag av vitt bröd, blandade äpplen, citron och krusbär.

Smak: Frisk, torr, något fruktig, men tämligen oförlöst. Gröna äpplen, citrus och körsbär.

Betyg idag: 85

Sannolikt bäst: 2023-2028

Mina intryck av tidigare årgångar (med länkar till resp inlägg):

1999: 88 (2014-12-28)

2004: 88 (2013-10-26)

2006: 89 (2014-11-02)

2007: 88 (2016-01-29)

2008: 86(+) (2018-08-18)

Bonnaire Grand Cru Blanc de Blancs

(100 % chardonnay)

28 december 2018 (hemma)

Bonnaire är en pålitlig producent och denna årgångslösa blanc de blancs är ett steg upp jämfört med odlarens enklaste cuvée, Tradition. Den görs på chardonnay från hembyn Cramant och får minst 36 månaders lagring på jästfällningen innan den degorgeras. Den här utgåvan är gjord på druvor från 2013 och 2012, vilket innebär att den rimligen blev degorgerad våren/sommaren 2017. Dosagen uppgår till 7 g/l. Jag köpte den här flaskan vid ett besök hos producenten i juli 2017.

Det här är en mycket trevlig champagne med fin frukt. Årgångskombinationen 2013/2012 brukar vara en vinnare, inte minst när det gäller chardonnaydominerade champagner!

Doft: Komplex, fruktig och något söt doft med inslag av gröna äpplen, krusbär, vita blommor och gräddkola. Efter lång tids luftning även hallon, röda vingummin och salmiak.

Smak: Frisk, fruktig och syrlig smak av gröna äpplen, krusbär och rabarber. Senare även smultron.

Betyg idag: 83

Sannolikt bäst: 2020-2025

1988 Desbordes-Amiaud Millésime

(100 % pinot noir)

26 december 2018 (hemma)

Desbordes-Amiaud är en odlare i byn Écueil, belägen strax sydväst om Reims. Man äger 9 hektar odlingar och producerar pinotdominerade champagner. Efter att ha lett bolaget under många år har Marie-Christine Desbordes lämnat över ansvaret till sin dotter Elodie. Elodie är för övrigt gift med Fabrice Pouillon från R. Pouillon och det finns därmed ett starkt band mellan dessa båda odlare.

Första gången jag provade den här champagnen, i juni 2017, beklagade jag mig över hur vansinnigt det är att släppa en långlagrad och sendegorgerad flaska utan att ange degorgeringsdatum. Den i princip helt nydegorgerade champagnen var då väldigt stum och oförlöst och den kvarvarande känslan var att man blivit blåst på konfekten. Men jag blev givetvis nyfiken på hur den skulle kunna smaka med något års lagring på korken, så jag köpte en flaska. Och nu, ett och ett halvt år senare, är det dags att prova igen!

Den extra tiden på korken har som väntat gjort att champagnen känns mogen och harmonisk idag. Samtidigt har det hänt förhållandevis lite rent kvalitetsmässigt. Det är en trevlig champagne, men inte mer än så. Den har en fin doft, men dessvärre ganska platt smak.

Jag köpte min flaska på Systembolaget i september 2017. Sedan dess har både 89:an och 97:an hunnit passera revy hos vårt kära monopol och i skrivande stund finns 98:an till salu i vissa butiker.

Doft: Mogen, gräddig, aningen sur och något oxiderad doft. Efter hand tydligt rostade toner. Inslag av bokna äpplen, burkkräftstjärtar, croissant, rostat bröd och crème fraiche. Senare även lite röda bär.

Smak: Mogen och mycket frisk. Mogna äpplen, croissant, grapefrukt och äppelskal. Medellång, torr eftersmak.

Betyg idag: 83

Sannolikt bäst: 2018-2020

Tidigare intryck av denna champagne:

2017-06-29: 82

Jacques Selosse Exquise

(100 % chardonnay)

24 december 2018 (hemma)

Årets julaftonschampagne!

Det här är första gången jag dricker den ”söta” champagnen från Selosse.

Omedelbar slutsats 1: Den här är riktigt bra!

Omedelbar slutsats 2: Den är inte alls så söt som jag hade förväntat mig.

Men låt oss ta det från början: Det är långtifrån självklart att Anselme Selosse, som bland mycket annat gjort sig känd för att använda en minimal dosage i sina viner, ska producera en söt champagne. Det sägs att bakgrunden är att de legendariska franska kockarna Bernard Loiseau och Pierre Gagnaire efterfrågat en champagne som skulle passa till efterrätter, framförallt fruktbaserade sådana som inte är allt för söta.

Exquise görs med en dosage på 22-25 g/l, vilket gör att den definieras som sec. Och även om det är lågt i ett historiskt perspektiv – sec betyder ju faktiskt torr på franska – är det klart sött utifrån dagens kontext! Produktionen uppgår till 1 000 flaskor per år och trots att det här är den Selosse som tilldrar sig minst intresse är antalet försvinnande litet på den glupande världsmarknaden och det är sällan man ser den till salu. Den här flaskan blev degorgerad i oktober 2017. Köpt i en butik i Berlin i november 2018.

Jag gillar alltså det här. Det extra sockret fungerar så klart som kosmetika, men trots den insmickrande fasad som detta ger är det ändå uppenbart att det här fortfarande är en ung champagne – som kommer att vinna på lagring. Den är dock snudd på fantastisk redan idag!

Doft: Söt, blommig och relativt komplex doft med inslag av citrus, vita blommor, lite honung, lakrits och hasselnötter.

Smak: Frisk, generös, något söt (men inte lika söt som förväntat) och fruktig; fortfarande ung. Söt grapefrukt, kanderade äpplen och mandelmassa.

Betyg idag: 89

Sannolikt bäst: 2023-2030

Här tillsammans med julens båda övriga stjärnor:

Frederic Savart L’Accomplie

(80 % pinot noir, 20 % chardonnay)

22 december 2018 (hemma)

L’Accomplie är delvis fatjäst (50 %) och gjord utan malolaktisk jäsning. Druvorna, 80 % pinot noir och 20 % chardonnay, kommer från gamla stockar i Écueil och Villers-aux-Nœuds, de båda premier cru-byar i Montagne de Reims där Savart har sina odlingar. Den här utgåvan bygger till 50 % på basårgången 2015 med tillägg av reservvin från 2014. Flaskan blev degorgerad i augusti 2017 och dosagen uppgår till 5 g/l. Del av en blandlåda som jag köpte från Caviste i november 2017. Den oberoende vinhandlaren, som på ett förtjänstfullt sätt försett den svenska marknaden med bl a Savart och Suenen sedan 2011, jubilerar för övrigt med sin hundrade lansering den här veckan! Dessvärre ingen champagne den här gången...

Champagnen dricks över två dagar och visar trots sin ungdom upp en fin komplexitet. Den är mycket bra redan nu, men kommer definitivt att vinna på fem års ytterligare lagring!

Doft: Komplex och aningen sur doft med något rostade toner. Inslag av gröna äpplen, grillad citron, vita blommor, grahamskex, våt handduk, vanilj, ballong och honung. Dagen efter även körsbär och lakrits.

Smak: Frisk, torr och relativt koncentrerad; tydligt återhållsam. Till en början endast gröna äpplen och citron. Hög syra. Dagen efter även körsbär och blodapelsin.

Betyg idag: 86(+)

Sannolikt bäst: 2023-2029

Tidigare intryck av denna champagne:

2016-05-14: 87

Frederic Savart L’Ouverture

(100 % pinot noir)

20 december 2018 (hemma)

Numera står det Frederic Savart – och inte bara Savart – även på etiketten på framsidan av flaskorna. Tidigare stod det Champagne Savart på framsidan och något förvirrande Champagne Frederic Savart på baksidesetiketten. Betydelsen av detta ska kanske inte överdrivas – Frédéric har varit ansvarig för familjefirman ända sedan 2005. En rimligen större förändring är att man gått och fått husstatus, vilket ett litet NM (förkortning för négociant manipulant) på baksidesetiketten indikerar. Det innebär att Frédéric numera får lov att köpa in druvor från andra odlare för att kunna producera fler champagner.

L’Ouverture är Savarts enklaste champagne. Den är delvis fatjäst (15 %) och görs på pinot noir från firmans yngre odlingar. Till skillnad från övriga champagner i sortimentet genomgår den full malolaktisk jäsning. Den här utgåvan bygger till en tredjedel på druvor från basåret 2015 med tillägg av en tredjedel reservvin från 2014 och lika mycket från 2013. Flaskan blev degorgerad i oktober 2017 och dosagen uppgår till 7 g/l. Köpt från Caviste i november 2017.

Den här är ung och känns relativt endimensionell i dagsläget, men det finns en intressant potential. Flaskan dricks över två dagar.

Doft: Något fruktig doft med en aning sälta och en begynnande komplexitet. Inslag av röda äpplen, ljusa körsbär, grapefrukt och krusbär. Dagen efter även en ton av ostkant.

Smak: Frisk, något fruktig, elegant, relativt lätt och tydligt ung. Omogna äpplen, krusbär, mineral och grapefrukt. Hög syra. Dagen efter känns den mer utvecklad, bjuder på inslag av körsbär och blir också härligt koncentrerad efter ett tag.

Betyg idag: 84(+)

Sannolikt bäst: 2023-2028

Damien Hugot Brut Blanc de Blancs

(100 % chardonnay)

15 december 2018 (hemma)

Magnum – visst borde man alltid dricka sin champagne på magnum! Bortsett från det härliga formatet ståtar den här utgåvan av Hugots standardchampagne med 2008-bas; 75 % av vinet är från den stora årgången och 25 % är reservvin från 2007. Druvorna kommer från grand cru-byarna Chouilly (2/3) och Cramant (1/3). Flaskan blev degorgerad i juni 2015 och champagnen har därmed hunnit få lite mer än tre och ett halvt år på korken idag. Dosagen uppgår till 7 g/l.

Det här är en jättebra champagne! Men trots att basårgången är 2008, att den dricks från magnum och att den hunnit få viss lagring sticker den inte nämnvärt ut jämfört med de båda andra versioner jag druckit av denna champagne (se nedan). Ska jag vara kritisk har den inte den wow-faktor man förknippar med årgången 2008. Men det är egentligen helt onödig kritik eftersom det snarare handlar om mina höga förväntningar (på årgången) än tillkortakommanden från champagnen. Och den kan sannolikt växa med ett par års ytterligare lagring. Flaskan dricks över två dagar, med viss positiv utveckling som följd. 

Den här flaskan köpte jag på Systembolaget (beställningssortimentet) i augusti 2016. Just nu finns det ingen tillgänglig champagne från Damien Hugot på SB, men enligt säkra källor dyker det upp nya flaskor i beställningssortimentet inom kort!

Doft: Utvecklad, komplex, gräddig och något kryddig doft med inslag av mogna päron, krut, aprikos, honung, bröd, rosmarin och lakrits. Dagen efter hittar jag även gräddkola och härligt rostade toner.

Smak: Utvecklad, frisk och fruktig smak av äppelpaj, päron och mogen citron. Märkbar dosage. Dagen efter är den något mer koncentrerad och bjuder på toner av aprikos.

Betyg idag: 85

Sannolikt bäst: 2020-2025

Tidigare intryck av Brut Blanc de Blancs (med länkar till resp inlägg):

2012-bas: 84 (2016-06-09)

2013-bas: 85 (2017-11-24)

2012 Damien Hugot Millésime

(100 % chardonnay)

7 december 2017 (hemma)

Damien Hugots årgångschampagne görs på druvor från firmans äldsta stockar i grand cru-byn Cramant och är alltid extra brut. Den här årgången har en dosage på 3,5 g/l. Flaskan blev degorgerad i februari 2017.

Den här känns väldigt lovande, men är fortfarande alldeles för ung. En skön komplexitet i doften bäddar rimligen för en riktigt bra upplevelse i framtiden om man bara ger den tillräckligt med tid!

Doft: Ung och komplex doft med inslag av jäst, päron, ostmacka, hasselnötter, vita blommor och fänkål. Senare även mandlar.

Smak: Frisk, mycket torr och något fruktig. Mycket ung! Omogna äpplen, citron och augustipäron med viss skalbeska. Senare även mandlar.

Betyg idag: 85(+)

Sannolikt bäst: 2023-2028

Mina intryck av tidigare årgångar (med länkar till resp inlägg):

2006: 86 (2017-01-29)

2008: 86(+) (2016-06-30)

Damien tycker uppenbarligen om att prata om sig själv i tredje person: 

Damien Hugot Brut Rosé

(93 % chardonnay, 7 % pinot noir)

25 november 2017 (hemma)

Damien Hugots årgångslösa roséchampagne görs med hjälp av blandning. Ett vitt vin av chardonnay berikas helt enkelt med en del rött vin av pinot noir. Den här utgåvan har 2013 som basårgång för det vita vinet medan det röda vinet är gjort på druvor från 2011. Flaskan blev degorgerad i oktober 2016 och dosagen uppgår till 7 g/l.

Det här är en trevlig champagne, men den är inte lika bra som sitt vita systervin som jag skrev om igår.

Doft: Bärig och något kryddig doft med inslag av hallon, blodapelsin, jordgubbar och svartpeppar.

Smak: Frisk och bärig. Hallon, blodapelsin, körsbär, blodgrape och slutligen väldigt mycket jordgubbar!

Betyg idag: 83

Sannolikt bäst: 2021-2024

Damien Hugot Brut Blanc de Blancs

(100 % chardonnay)

24 november 2017 (hemma)

Hösten 2017 mottog jag några varuprover av delar av det då aktuella sortimentet hos Damien Hugot. Champagnerna är uppdruckna sedan länge, men av olika anledningar har anteckningarna blivit liggande. Nu har det dock blivit dags att beskriva mina tankar kring dessa flaskor och först ut i raden är standardcuvéen Brut Blanc de Blancs:

Damien Hugot är en intressant producent (numera med husstatus) med hemvist i Épernay och detta är alltså hans instegsvin. Det görs på chardonnay från odlingar i grand cru-byarna Chouilly och Cramant och den här utgåvan har, det för chardonnay så fina, 2013 som basårgång. Flaskan blev degorgerad i oktober 2016 och dosagen uppgår till 7 g/l.

Det här är en mycket bra och väldigt charmerande champagne! Och snäppet bättre än utgåvan med 2012-bas, som jag drack 2016. Den bjuder på fin intensitet och härlig komplexitet. Champagnen dricks över två dagar och lyfter helt klart dag två. Slutsats: Det här är en riktigt trevlig champagne idag, som sannolikt blir ännu bättre med ett par års lagring!

Doft: Komplex, gräddig och något parfymerad doft med inslag av jäst, ljust bröd, jordgubbar, päron, kex och mandlar.

Smak: Frisk, fruktig och relativt koncentrerad. Tydlig dosage. Päron, lime, mandlar och viss skalbeska från tidigare nämnda frukter. Dag två är den mer koncentrerad och mer utvecklad samtidigt som dosagen känns mer integrerad. Och det handlar snarare om mandellikör än mandlar!

Betyg idag: 85

Sannolikt bäst: 2021-2024

Tidigare intryck av Brut Blanc de Blancs: 

2016-06-09: 84

2015 Jérôme Prévost La Closerie Les Béguines

(94 % pinot meunier, 2 % chardonnay, 2 % pinot noir, 2 % pinot gris)

13 december 2018 (hemma)

Jérôme Prévost med varumärket La Closerie är alltid en extraordinär upplevelse – i ordets samtliga bemärkelser. Dels för att det är en alldeles för sällsynt företeelse – den totala årsproduktionen på 13 000 flaskor för Les Béguines och systervinet Fac-simile har en försvinnande åtgång. Dels för att hans champagner är en upplevelse utöver det vanliga. Jag har tidigare angivit druvblandningen i Les Béguines som ”ca 100 % pinot meunier”, men 94 % verkar vara mer korrekt. Prévost har planterat några rader chardonnay, pinot noir och pinot gris i anslutning till sin meunierodling och dessa druvor får också hänga med när skörden bärgas och frukten ska pressas. På sikt kan man tänka sig att dessa druvor hamnar i en egen champagne, men än så länge ingår de i blandningen till Les Béguines och Fac-simile.

Les Béguines bygger, liksom Fac-simile, till 88-90 % på druvor från den senaste skörden, som kompletterats med 10-12 % reservvin från året innan. En kod på etiketten, i det här fallet LC15, avslöjar vilket basår det handlar om. LC står för lot consigné och möjligen även La Closerie! Champagnen är för övrigt fatjäst och gjord med så få tillsatser och så liten påverkan som möjligt. Dosagen uppgår till ca 2 g/l och den här utgåvan blev degorgerad hösten 2017. Koden 1710 på korken skulle möjligen kunna betyda oktober 2017 – eller något helt annat! Flaskan köpt i butiken Skål i Köpenhamn i december 2017. Aktuell – men sannolikt slutsåld – utgåva idag är 2016.

Den här får betecknas som ung, men mycket lovande! Flaskan dricks över två dagar och doften ändrar karaktär flera gånger, medan smaken känns klart outvecklad från start till mål.

Doft: Otroligt komplex! Blommig, fruktig, örtig och något söt. Inslag av (i tur och ordning) mogna päron, krut, jäst, trä, mandlar, äppelmos, stearin, honung, gräddkola och mörk chokladpralin med likör (typ Anthon Berg).

Smak: Ung, mycket torr och koncentrerad. Mineral, citron och gröna äpplen med viss skalbeska.

Betyg idag: 86(+)

Sannolikt bäst: 2024-2030

En intressant detalj är att det numera står NM på etiketten! Det innebär att den tidigare odlaren Prévost fått husstatus. Det betyder i sin tur att han får lov att köpa in druvor från andra odlare framöver, vilket skulle kunna leda till att produktionen ökar.

Mina intryck av tidigare årgångar (med länkar till resp inlägg):

2007: 87 (2014-03-21)

2009: 88 (2017-07-29)

2011: 84 (2015-12-29)

2014: 87 (2017-07-31)

Tillägg 2020-03-26: Rättat tidigare felaktigt nämnd druva (pinot blanc) till pinot gris, angivit den exakta druvfördelningen och uppdaterat texten kring basår.

2015 Cédric Bouchard Roses de Jeanne Côte de Val Vilaine

(100 % pinot noir)

8 december 2018 (hemma)

Côte de Val Vilaine är Cédric Bouchards instegschampagne. Den görs på druvor från den 1,5 hektar stora vingården med samma namn i Polisy, en by i Côte des Bar i Aube. Men även om det är ett instegsvin handlar det inte om någon slätstruken standardchampagne – långt ifrån! Det är förvisso det av Bouchards viner som får kortast lagring på jästfällningen, men det följer producentens gängse mall att göra champagne på en druva från en vingård och från en årgång. På grund av den korta lagringstiden på jästen är den officiellt årgångslös, men aktuell årgång och degorgeringsmånad är stämplad på etiketten (på min flaska är dock texten nästan utsuddad). I likhet med Bouchards övriga produktion kännetecknas Côte de Val Vilaine dessutom av låga skördeuttag från omsorgsfullt skötta odlingar, lågt tryck i flaskan (ungefär två tredjedelar jämfört med vad som är brukligt i Champagne) och att den är gjord utan klarningsmedel, filtrering och dosage. Den här årgången blev degorgerad i april 2017. Flaskan köpt i butiken Skål i Köpenhamn i december 2017. Aktuell årgång idag är 2016.

Den är givetvis ung, men redan mycket trevlig! Till en början är den dock lite motsträvig och den behöver en rejäl dos luft för att vakna till liv. Ung Bouchard brukar vara skolboksexempel på champagner som bör dekanteras för att komma till sin rätt och det gäller även i detta fall!

Doft: Initialt: tydligt ung och relativt sluten. Efter ett par timmar: riktigt härlig, klart komplex och något kryddig. Inslag av krita, en aning jäst, gröna äpplen, sötlakrits och brioche. Ännu senare jordgubbar, vinbär och andra röda bär.

Smak: Mycket frisk och mycket torr smak. Till en början vit persika och kartiga gröna äpplen. Långt senare lime och jordgubbar. Hög syra, fin intensitet och härlig längd!

Betyg idag: 85(+)

Sannolikt bäst: 2024-2029

2015 Vouette & Sorbée Fidèle

(Inlägg 1 000!)

(100 % pinot noir)

2 december 2018 (hemma)

Det här är alltså det tusende inlägget på bloggen sedan starten! Att jag skulle komma hit kunde jag knappast föreställa mig när jag började skriva om mina champagneupplevelser – lite summariskt och högst sporadiskt – i december 2010. Bloggandet var till en början helt och hållet för min egen skull, ett sätt att spara mina doft- och smaknoter på ett sökbart och tillgängligt sätt. Men i takt med att jag märkte att antalet besökare till bloggen ökade växte också ambitionsnivån och sedan flera år tillbaka skriver jag om nästan varje flaska jag dricker – och lite fylligare och mer genomtänkt än från början.

Tack för att du läser! Mot 2 000…

Till saken: Fidèle 2015! Det här är en härlig champagne med en strålande framtid. Den är fortfarande ung, men redan mycket bra! Flaskan dricks över två dagar. Champagnen håller ihop väl under denna period, men utvecklas inte särskilt mycket.

Vouette & Sorbée i allmänhet och den här champagnen i synnerhet har alltid legat mig varmt om hjärtat. Till skillnad mot producentens övriga viner är Fidèle inget rent årgångsvin. Den här utgåvan är till ca 95 % baserad på den fina skörden från 2015. Resterande del utgörs av reservvin från en fatlagrad blandning bestående av samtliga årgångar sedan 2001. Druvorna till Fidèle kommer numera från vingårdarna Tirmy, Chatel och Fonnet i producentens hemby. Till och med skörden 2014 använde man druvor från Vouette istället för Tirmy, men därefter planterade Bertrand Gautherot om den odlingslotten från pinot noir till chardonnay (som kommer att hamna i systervinet Blanc d’Argile på sikt). Liksom Gautherots övriga champagner får Fidèle sin första jäsning, som sker spontant d v s utan tillsats av jäst, på begagnade Bourgognefat under tio månader. Man tillsätter aldrig någon dosage. Den här flaskan blev degorgerad i oktober 2017. Köpt från Vin & Natur, via privatimport på Systembolaget, i april 2018.

Doft: Härlig! Intensiv, bärig, något kryddig och komplex. Efter hand klart gräddiga toner. Inslag av röda vinbär, röda äpplen, blodapelsin, jordgubbar, hasselnötter, svarta vinbär och tvål.

Smak: Frisk, bärig och mycket torr smak av röda vinbär, hallon och Granny Smith. Hög syra.

Betyg idag: 88(+)

Sannolikt bäst: 2024-2030

Mina intryck av tidigare utgåvor (med länkar till resp inlägg):

2007: 91 (2017-02-03)

2008: 92 (2017-07-13)

2009: 87 (2016-03-10)

2010: 88 (2017-01-12)

2011: 79 (2017-05-04)

2013: 86(+) (2016-10-29)