(100 % pinot meunier)
25 april 2019 (hemma)
Denna coteaux champenois från 1993 är mycket bra! Många tvivlar på att pinot meunier kan ge lagringsdugliga viner, men det här är helt klart ett bra bevis för det. Sin ålder till trots är det fortfarande väldigt fräscht och spänstigt. Det är svårt att säga exakt hur lagringsdugligt det här vinet är, men jag tror absolut det kan fortsätta att prestera på topp i något år till. Dricks avgjort bäst runt 17-18 grader medan smaken blir lätt fadd vid högre temperatur. Den här flaskan köpte jag på Les Caves du Forum i Reims i juli 2017. Häromåret drack jag för övrigt systervinet, Les Oubliées Moussy Blanc, från samma årgång.
Doft: Utvecklad, parfymerad och bärig doft med inslag av blåbär, mörka körsbär och rosor.
Smak: Utvecklad, bärig, slank och elegant. Mogna körsbär, röda vinbär och svarta vinbär.
Betyg idag: 85
Sannolikt bäst: 2010-2020?
Det här var den tionde och sista flaskan i mitt lilla projekt att testa ett någorlunda brett urval av stilla viner från Champagne. Det är genomgående trevliga och välgjorda viner, men jag tror att få av dem skulle hävda sig i en blindprovning mot prismässigt likvärdiga viner från Bourgogne – den region som känns mest logisk att jämföra med. "Mer intressant än bra" är möjligen en slutsats man skulle kunna dra om vissa av dem, men det är absolut viner som ska respekteras – inte minst ur ett historiskt perspektiv! Bäst var denna Bruno Michel tillsammans med Laherte Frères, Larmandier-Bernier och rosén från Olivier Horiot.
Här är hela uppställningen:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar