(100 % pinot noir)
10 juli 2021 (hemma)
Det var med vingården Les Ursules – och denna champagne – som allting började för Cédric Bouchard. Efter att ha arbetat en period som sommelier och vinförsäljare i Paris återvände han till hembyn Celles-sur-Ource i Aube i slutet av 1990-talet. Då fick han överta ett hektar från sin pappa i ett föga lovande läge med en svag lutning mot norr precis bredvid föräldrahemmet. Inspirerad av hur man arbetar i närliggande Bourgogne och mot normen i Champagne etablerade han Roses de Jeanne år 2000 och började göra champagne baserad på en druva, från en vingård och en årgång. Han införde ett hållbart och ekologiskt arbetsätt – utan att eftersträva någon certifiering – med fokus på små skördeuttag (bland de lägsta i hela Champagne). I källaren beslutade han sig för att göra vin med så liten påverkan som möjligt, vilket bland annat innebär spontan jäsning utan inblandning av några fat, att samtliga viner genomgår den malolaktiska jäsningen och även att alla champagner görs med lågt tryck (runt 4,25 bar mot genomsnittet på 6). Den första årgången av Les Ursules var 2000 och den släpptes redan i maj 2002. Idag får champagnen tillräckligt lång lagring på jästfällningen för att kunna årgångsdeklareras och den här flaskan från 2010 blev degorgerad i april 2014, givetvis utan dosage i enlighet med Bouchards minimalistiska inställning.
Av de fem ”svåra” av Bouchards champagner är den här den som är ”lättast” att få tag på (allt är dock relativt), men det här är faktiskt första gången jag dricker Les Ursules. Därmed har jag druckit alla sju av Bouchards champagner. Jag köpte för övrigt min flaska på restaurangen 108 i Köpenhamn, som vid tillfället huserade i Nomas ursprungliga lokaler, i februari 2016.
Den är lite trögstartad,
men blommar till slut ut till en mycket, mycket bra champagne i en fin fas! I mitt tycke den bästa av Bouchards 2010:or.
Doft: Utvecklad och komplex. Efter hand något rostade toner. Inslag av röda äpplen, mandlar, citrus, lite honung, en del krita, mint, kex, körsbär, jordgubbar, lite örter och till slut massor av lakrits.
Smak: Utvecklad, frisk, bärig, något jordig, mycket torr och klart druvtypisk smak med viss sälta och en behaglig lätt bitter ton. Fin koncentration och perfekt balans! Mest mogna körsbär till en början, men till slut dyker det även upp en del apelsin.
Betyg idag: 89
Sannolikt bäst: 2021-2026
Mina intryck av Bouchards övriga lieux-dits från 2010 (med länkar till resp inlägg):
Creux d’Enfer: 87 (2019-05-09)
La Haute Lemblé: 87 (2019-06-25)
Två snyggingar från 2010:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar