2008 Vouette & Sorbée Fidèle

(100 % pinot noir)

13 juli 2017 (Grand Hotel i Lund)

Det första som slår en är den underbara gyllene färgen – det har säkert förekommit viss skalkontakt under pressningen. Den här champagnen är fantastisk idag och snäppet bättre jämfört med när jag drack den för tre år sedan, men den kommer säkerligen fortsätta utvecklas under flera år framöver!

Jag har tidigare varit inne på att Fidèle är en champagne som många, inklusive vinmakaren själv, den karismatiske Bertrand Gautherot, anser bör drickas ung. Inom fem år (från degorgeringen), berättade Gautherot för mig när jag träffade honom i Köpenhamn förra året. Men den här årgången är tveklöst ännu ett bevis på att det är ett vin som många gånger håller – och faktiskt behöver – betydligt längre tid än så!

Dracks vid en middag på Grand i Lund. Flaskan degorgerad i oktober 2010.

Doft: Utvecklad, kryddig och komplex doft med oxiderade toner. Inslag av bokna äpplen, grillad citron, grus, hasselnötter, svarta vinbär, sågspån, jäst och kex. Senare tydligt rostade toner och inslag av honung och gräddkola.

Smak: Till en början känns den väldigt oförlöst, men den öppnar upp sig efter två timmar. Därefter upplever jag den som något utvecklad (men fortfarande ung), frisk, koncentrerad och mycket torr. Granny Smith, citron, syrliga röda bär och äppelskal. Skyhög syra!

Betyg idag: 92

Sannolikt bäst: 2019-2025

Tidigare intryck av denna champagne:

2014-08-22: 91

Mina intryck av andra årgångar (med länkar till resp inlägg):

2007: 91 (2017-02-03)

2009: 87 (2016-03-10)

2010: 88 (2017-01-12)

2011: 79 (2017-05-04)
2013: 86(+) (2016-10-29)

1996 Cristal

(60 % pinot noir, 40 % chardonnay)

8 juli 2017 (hemma)

Oj, den här har en oväntat mörk färg – som får en att tro att det snarare är en champagne från 1976 än 1996 i flaskan! Den dricks över två dagar med viss (positiv) utveckling som följd. Det är inte den största 96:an och inte heller den bästa årgången av Cristal jag druckit, men det är helt klart en fantastisk champagne! Den känns tydligt utvecklad idag, men kan säkerligen prestera ännu bättre med några års ytterligare lagring. I likhet med många andra prestige-96:or kommer den att få ett riktigt långt liv!

Den här flaskan blev sannolikt degorgerad 2002. Dosage på 11 g/l.

Doft: Fantastisk! Komplex och tydligt utvecklad doft med brända toner. Inslag av mogna äpplen, ingefära, rostade hasselnötter, knäck och brända brödkanter.

Smak: Utvecklad, komplex, mycket frisk och torr. Röda äpplen, ingefära, citron, lime, hasselnötter och en ton av citrusskal. Påtaglig, årgångstypisk syra. Dag två är citrustonerna sötare.

Betyg idag: 93

Sannolikt bäst: 2015-2027

Mina intryck av andra årgångar (med länkar till resp inlägg):

1999: 94 (2017-03-23)
2000: 91(+) (2015-12-05)

1996 Bollinger Grande Année

(70 % chardonnay, 30 % pinot noir)

6 juli 2017 (hemma)

Bollingers ”vanliga” årgångsvin är, liksom sitt sendegorgerade systervin R.D., nästan alltid ett mycket säkert kort. Och från det stora året 1996 bjuder båda dessa champagner på riktigt magiska upplevelser! Det råder delade meningar bland champagnenördar vilket av de båda vinerna som är allra bäst. Bloggaren Winepunker exempelvis har flera gånger, bl a i detta inlägg, påpekat att han tycker att Grande Année 96 håller högre klass än R.D. 96. Jag tycker däremot att R.D. (mina tankar hittar du här) – som i grunden är samma vin som Grande Année men som fått längre tid på jästfällningen och lägre dosage – är den bästa av de båda. Båda champagnerna är verkligen otroligt bra, med fantastisk komplexitet och underbar längd, men för mig är R.D:n strået vassare. Anledningen till att många föredrar Grande Année, inte minst när de ställts mot varandra i tidiga provningar, tror jag helt enkelt kan bero på att Grande Annéen utvecklats snabbare. Eftersom den champagnen per definition alltid fått längre tid på korken än sitt senare degorgerade systervin är det inte så konstigt att den upplevts som ”bättre” och mer ”färdig” vid provningar sida vid sida. Framförallt gäller det vid större provningar där deltagarna endast får en mindre mängd champagne av varje sort och som dessutom dricks upp inom ett fåtal timmar. Båda dessa champagner behöver nämligen mycket luft, d v s lång tid i glaset / öppen flaska, för att verkligen nå sin potential. R.D:n har dessutom behövt längre tid att nå fram till samma mognadspunkt som systervinet och först under den senaste tiden tror jag att denna skillnad marginaliserats.

Den här flaskan saknar degorgeringsdatum. Den dricks över två dagar och champagnen blir bara bättre och bättre ju längre tiden går! Den vinner dessutom mycket på att drickas vid relativt hög temperatur (16-17 grader). Helt klart ett stort vin!

Doft: Underbar! Mogen, komplex och brödig doft med tydlig fatkaraktär. Inslag av bokna äpplen, torkad frukt, mjölkchoklad, Nutella, rostad baguette, smörkola och kaffe. Senare även brända toner med inslag av honung, rostade mandlar och knäck.

Smak: Utvecklad, fruktig, mycket frisk, torr och efter hand fyllig smak av mogna äpplen, grillad citron, mjölkchoklad och aprikos.

Betyg idag: 95

Sannolikt bäst: 2014-2024

Mina intryck av andra årgångar (med länkar till resp inlägg):

2002: 89(+) (2013-05-09)
2004: 90 (2013-09-19)

Larmandier-Bernier Longitude

(100 % chardonnay)

4 juli 2017 (hemma)

Longitude, som tidigare hette Blanc de Blancs, är den mer ambitiösa av Larmandier-Berniers båda årgångslösa champagner. Namnet kommer från att druvorna till champagnen kommer från de fyra byarna Cramant, Avize, Oger och Vertus, som bildar en nordsydlig linje längs den fjärde meridianen. Men det är även en anspelning till vinets längd och dess rena och mineralistiska smak. Systervinet Latitude kan å sin sida sägas ha en rundare, rikare och ”bredare” stil.

Den här utgåvan är till 60 % baserad på 2012 års skörd med tillägg av reservviner från samtliga år mellan 2004 och 2011. Flaskan degorgerad i januari 2016. Dosage på 4 g/l. Köpt hos Rosforth & Rosforth i Köpenhamn i maj 2017.

Champagnen dricks över två dagar. Den utvecklas en del under tidens gång, men känns fortfarande som en ung champagne. Kommer sannolikt att vinna en del på ytterligare lagring.

Doft: Till en början relativt knuten, men blir riktig härlig med en tydlig fruktighet efter ett par timmars kontakt med luft. Först gröna äpplen, sedan päron. Senare även inslag av citron, mineral och vita blommor.

Smak: Frisk och mycket torr; fortfarande ung. Gröna äpplen, päron, skal från dessa båda frukter samt citron. Dagen efter är den fruktigare.

Betyg idag: 84

Sannolikt bäst: 2021-2025

2008 Larmandier-Bernier Coteaux Champenois Cramant Nature

(100 % chardonnay)

2 juli 2017 (hemma)

Det här är en vit coteaux champenois, det vill säga ett stilla vitt vin från Champagne, gjort på chardonnay från grand cru-byn Cramant. Vertus-baserade Larmandier-Bernier gör detta vin för att lyfta fram terroiren i Cramant samtidigt som de knyter an till en gammal familjetradition – familjen Larmandier framställde stilla viner i början av 1900-talet. Parallellt gör man även en Vertus Rouge, som är ett stilla rött vin gjort på pinot noir från firmans gamla odlingar i Vertus.

Det är ett mycket bra vin, men det saknar dessvärre den fantastiska fruktkoncentration som bubblande 2008:or brukar ha. Det finns dock utvecklingspotential för den tålmodige! Flaskan köpt hos Rosforth & Rosforth i Köpenhamn i maj 2017.

Doft: Blommig doft med inslag av jäst, krita och vit persika. Efter lång tids luftning framkommer klart gräddiga toner. Mycket druvtypisk!

Smak: Ung, frisk och mycket torr. Mycket harmonisk, lätt och ”elegant”, men samtidigt klart oförlöst. Vit persika, citron, vitt bröd, viol och en aning citronskal.

Betyg idag: 82

Sannolikt bäst: 2021-2026

1988 Dom Ruinart Rosé

(85 % chardonnay, 15 % pinot noir)

30 juni 2017 (hemma)

Det här är första gången jag dricker Dom Ruinart Rosé. Den vanliga, d v s den vita, Dom Ruinarten är en druvren chardonnay och även rosén är i grunden en chardonnayblandning där man tillsatt röd pinot noir. Andelen av den sistnämnda druvan varierar mellan 15 och 20 procent och för den här årgången handlar det om 15 procent rött vin (från Verzy och Verzenay). Dosagen uppgår till 8,5 g/l.

Doften är underbar direkt, men inledningsvis lider den av en något tunn smak. Det händer dock saker efter hand som champagnen får kontakt med luft och den blir mer koncentrerad och allt bättre ju längre tiden går. Flaskan dricks över två dagar och är som bäst när den tar slut! Även om den vinner mycket på att luftas känns den paradoxalt nog lite trött idag. Det är helt klart en fantastisk champagne, men den var sannolikt ännu bättre för några år sedan!

Doft: Utvecklad och bärig med inslag av jordgubbar, körsbär, grovt bröd och fikon. Senare även lite brända toner.

Smak: Utvecklad, komplex och torr. I tur och ordning jordgubbar, körsbär, cocktailbär, mogen persika och persikokärna.

Betyg idag: 92

Sannolikt bäst: 2008-2016

1988 Desbordes-Amiaud Millésime

(100 % pinot noir)

29 juni 2017 (hos Martin & Emma)

Desbordes-Amiaud är en odlare i byn Écueil, belägen strax sydväst om Reims. Man äger 9 hektar odlingar och producerar pinotdominerade champagner. Efter att ha lett bolaget under många år har Marie-Christine Desbordes numera lämnat över ansvaret till sin dotter Elodie. Elodie är för övrigt gift med Fabrice Pouillon från R. Pouillon och det finns därmed ett starkt band mellan dessa båda odlare.

Champagnen serveras blint och jag upplever den som klart svårdefinierad. Till att börja med är jag inne på att det är ett vin från en annan region än Champagne, men det som överraskar allra mest när innehållet avslöjas är vinets ålder. Det går absolut inte att gissa att det rör sig om en så gammal årgång som 1988! Det visar sig dock efter lite efterforskningar att flaskan är degorgerad så sent som i april, d v s endast två månader innan provningen. Och med tanke på det är det inte konstigt att den känns oförlöst – även äldre champagner behöver tid på korken för att vakna till liv! Nu är det inte första gången det händer, men jag är verkligen helt oförstående till hur man som producent kan välja att ruva på flaskor från en riktigt stor årgång i 28 år (!) med allt vad det innebär i form av kostnader och risker och sedan skeppa iväg dem helt nydegorgerade utan att skriva ut degorgeringsdatum på flaskan… Då saknar man verkligen respekt för både sina viner och sina kunder! Trist, för det här hade kunnat vara en riktigt trevlig upplevelse om champagnen fått längre tid på korken.

Doft: Massor av burkkräftstjärtar! Efter hand uppstår även lite brända toner. Möjligen lite röda bär.

Smak: Frisk, torr och klart oförlöst. Först endast dessa kräftstjärtar. Senare även citrus och citrusskal.

Betyg idag: 82

Sannolikt bäst: 2018-2022

Gosset 15 Ans

(60 % chardonnay, 40 % pinot noir)

29 juni 2017 (hos Martin & Emma)

Den här champagnen är en blandning av årgångarna 1998, 1996 och 1995. Den buteljerades 1999 och har sedan fått ligga minst femton år – därav namnet – på sin jästfällning innan degorgering. Druvblandningen består av 60 % pinot noir från Ambonnay, Aÿ och Mareuil-sur-Aÿ samt 40 % chardonnay från Le Mesnil-sur-Oger, Cramant och Villers-Marmery. Gosset skriver tyvärr inte ut degorgeringsdatum på sina champagner och jag tror dessutom att man valt att degorgera flaskorna i omgångar, så jag vet inte om den här blev degorgerad 2014 eller senare. Dosagen uppgår i alla fall till 7 g/l. Totalt gjordes det endast 5000 flaskor.

Jag gillar verkligen Gosset och hade därför stora förhoppningar på den här champagnen. Och den är visserligen mycket bra, men absolut inte det stora vin jag hade hoppats på. Möjligen kan man hålla tummarna för viss utveckling i källaren.

Doft: Utvecklad doft av mogna gula äpplen, mandlar, citron, honung och lite viol. Senare lite brända toner med inslag av rostat bröd.

Smak: Frisk, torr och något utvecklad smak av citron, honung och mandlar.

Betyg idag: 87

Sannolikt bäst: 2020-2025

BYOB (akronym för Bring You Own Bottle, ta med din egen flaska) är en företeelse som förekommer på vissa restauranger – utanför DDR-Sverige nota bene – där man mot en korkavgift får lov att ta med en egen flaska vin, eller annan dryck, att dricka till sin mat. Det har också blivit synonymt för tillställningar när vinnördar, inkl undertecknad, från Sveriges bästa vinforum, finewines.se, träffas IRL för att dricka vin tillsammans! Ett tema (ibland flera olika) bestämmer vad för slags vin(er) man ska ta med och alla flaskor serveras i regel blint, så allt kringgärdas av ett stort hemlighetsmakeri. Givetvis förekommer det också viss prestige – alla hoppas bjuda på kvällens vin och man tar inte med sig vilken flaska som helst! Min namne Martin och hans fru Emma brukar ha den trevliga vanan att bjuda hem till dylika arrangemang och det blir alltid givande tillställningar med många fina viner! Denna flaska Gosset var mitt bidrag på vår senaste provning.

2006 Vouette & Sorbée Extrait

(60 % pinot noir, 40 % chardonnay)

29 juni 2017 (hos Martin & Emma)

Extrait (franska för extrakt) är en årgångschampagne från Vouette & Sorbée som får ligga betydligt längre tid på jästfällningen än producentens övriga viner. Bertrand Gautherots målsättning är att välja ut årets bästa basviner till denna champagne och han smakar helt enkelt på vinerna och väljer de tunnor han tycker bäst om! Det innebär sannolikt att det handlar om pinot noir från vingården Sorbée och chardonnay från vingården Biaunes. Den exakta druvblandningen beror på hur skörden blev och varierar därför från årgång till årgång. I likhet med Gautherots övriga champagner är Extrait fatjäst och gjord utan dosage. Den här flaskan blev degorgerad i maj 2015.

Det här är en mycket spännande champagne! Den är mycket bra, men också mycket ung. Det ska bli intressant att se hur den kan utvecklas om man ger den ytterligare 3-4 års lagring!

Champagnen dricks vid en blindprovning och dess blekrosa färg gör att jag först tror att det handlar om en s k œil de perdrix (blek rosé), men med facit i hand kan man konstatera att det inte är ovanligt att Vouette & Sorbées ”vita” champagner fått viss färg p g a skalkontakt vid pressningen. Då var årgången en betydligt större överraskning – jag trodde verkligen att det här var en klart yngre champagne!

Doft: Bärig doft med viss fatkaraktär. Initialt känns den lite skum. Inslag av bröd, hallon, äpplen och lite nötter.

Smak: Ung, stram, frisk och mycket torr. Omogna äpplen och citrus med viss skalbeska.

Betyg idag: 85(+)

Sannolikt bäst: 2021-2026

2004 Pascal Doquet Le Mesnil-sur-Oger Cœur de Terroir

(100 % chardonnay)

29 juni 2017 (hos Martin & Emma)

Pascal Doquet känns som en sympatisk producent med hög ambitionsnivå. Hans champagner brukar också vara trevliga, men än så länge har jag inte blivit helt såld på dem.

Den här årgångschampagnen är gjord på druvor från Le Mesnil-sur-Oger och den fina årgången 2004. Den har fått ligga tio år på jästfällningen innan den blev degorgerad den 21 juli 2015. Dosage på 4,5 g/l.

Champagnen serveras blint och jag upplever att det handlar om en betydligt yngre årgång än 2004. Den känns väldigt ung och oförlöst! Men det är varken första eller sista gången som en relativt sendegorgerad flaska lurar en. Det finns säkerligen viss potential här, om man ger den några år i källaren, men i dag blir jag inte jätteimponerad.

Doft: Ung, komplex doft med inslag av mineral, jäst, deg, ramslök (!), smör, gröna äpplen, lakrits och filmjölk.

Smak: Ung, mycket torr och dessvärre lite tunn. Vit frukt och gröna äpplen.

Betyg idag: 83

Sannolikt bäst: 2020-2025

1998 Pierre Péters Cuvée Spéciale

(100 % chardonnay)

25 juni 2017 (hemma)

Pierre Péters Cuvée Spéciale görs på chardonnay från gamla stockar i tre odlingslotter belägna i vingården Les Chétillons i Le Mesnil-sur-Oger. Les Chétillons, som ligger sydost om själva byn, anses allmänt vara av de allra främsta vingårdarna i Le Mesnil. Från och med årgång 2000 lade man för övrigt till namnet Les Chétillons på etiketten, vilket de flesta (inkl jag själv) också kallar den här champagnen numera.

Trots att det gått arton år sedan buteljering upplever jag fortfarande den här som en relativt ung champagne. Doften är fantastisk från start, men smaken känns tunn och dessutom irriterande eldig till en början. Den blir dock sakta men säkert bättre! Flaskan dricks lyckligtvis över två dagar och dag två är den fylligare, nästan oljig, till sin karaktär! Och riktigt, riktigt bra. Det här är helt klart ännu ett bevis på att man alltid bör spara delar av sin champagne till dagen efter. Den här blir till ett helt annat vin – och betyget går från generösa 86 till välförtjänta 88!

Doft: Utvecklad, komplex och brödig doft med inslag av jäst, halm, mogna äpplen, päron, rostat bröd och gräddkola. Dag två även persika och honung.

Smak: Utvecklad, frisk och torr smak av äpplen, päron, honung, citron, citronskal och gräddkola. Dag två blir päronen tydligare. Hög syra.

Betyg idag: 88

Sannolikt bäst: 2018-2024

Mina intryck av senare årgångar (med länkar till resp inlägg):

2002: 91(+) (2016-02-26)
2005: 87 (2017-03-11)

1996 Pol Roger Chardonnay

(100 % chardonnay)

10 juni 2017 (hemma)

Den här är nästan lika bra som Pol Rogers ”vanliga” årgångschampagne från 1996, men den behöver mer tid på sig för att vakna till liv. Flaskan dricks över två dagar. Första dagen är den förvisso mycket bra, men presterar inte alls i nivå med vare sig Vintage eller vad man generellt förväntar sig av årgången. Dag två lyfter den dock märkbart och blir nästan lika njutbar som systervinet. Betyget 90 är något generöst (borde varit 89,5 om jag hade delat ut halva poäng)!

Det här var för övrigt näst sista årgången av denna champagne som kallades för Chardonnay. Även 98:an hade detta namn, men sedan årgång 1999 heter den Blanc de Blancs.

Doft: Utvecklad, brödig, gräddig och blommig. Inslag av brioche, gula äpplen, gula päron, honung och en aning hyacint. Senare även kex.

Smak: Utvecklad, komplex och mycket frisk smak av gula äpplen, citron och bröddeg. Hög syra. Lång, torr och något eldig eftersmak med inslag av äppelskal. Dag två är den fruktigare och mer koncentrerad och då kompletteras smakbilden av citronskal och persika.

Betyg idag: 90

Sannolikt bäst: 2014-2020

1996 Pol Roger Vintage

(60 % pinot noir, 40 % chardonnay)

8 juni 2017 (hemma)

Pol Rogers ”vanliga” årgångschampagne är alltid ett mycket välgjort vin. När det därtill står 1996 på etiketten blir resultatet inget annat än fantastiskt! Det känns dessutom som att den här presterar på topp nu.

Druvorna till denna champagne kommer från odlingar i 18 olika byar, vilket inkluderar pinot noir från Cumières, Champillon, Aÿ, Ambonnay, Mareuil-sur-Aÿ, Chigny-les-Roses, Rilly-la-Montagne, Bouzy och Mailly. Samt chardonnay från Le Mesnil-sur-Oger, Oger, Vertus, Oiry, Cuis och Chouilly. Första jäsningen sker på ståltankar, där druvorna från respektive by vinifieras separat. Samtliga viner genomgår en fullständig malolaktisk jäsning innan de blandas för att därefter buteljeras. Den andra jäsningen sker i Pol Rogers djupaste källare, 33 meter under jord, där temperaturen ligger på 9 grader.

Doft: Utvecklad och komplex med något rostade toner. Inslag av brioche, bokna äpplen, kex, smörkola, ingefära och lite apelsin.

Smak: Utvecklad, frisk och torr smak med fin och koncentrerad frukt. Mogna äpplen, persika och söt citrus. Viss skalbeska. Den har en påtaglig syra, men är helt klart välbalanserad.

Betyg idag: 90

Sannolikt bäst: 2013-2019

Mina intryck av andra årgångar (med länkar till resp inlägg):

1982: 90 (2016-07-12)

2002: 87(+) (2013-02-22)
2004: 89 (2015-02-06)

1993 Dom Ruinart

(100 % chardonnay)

5 juni 2017 (hemma)

Dom Ruinart, huset Ruinarts prestigecuvée, kan med lagring utvecklas till en majestätisk champagne. Den här 93:an når inte fram till det epitetet, men är ändå snudd på fantastisk! Presterar sannolikt på toppen av sin förmåga idag!

Doft: Utvecklad, söt, gräddig och komplex. Efter hand rostade toner. Inslag av clementinskal, honungsmelon, majs, mogna gula äpplen, gräddkola, rostat bröd och kex.

Smak: Utvecklad, mycket frisk, fruktig och aningen söt. Gula äpplen, äppelskal, clementin och persika. Hög syra, Lång, torr eftersmak.

Betyg idag: 89

Sannolikt bäst: 2012-2019

Mina intryck av andra årgångar (med länkar till resp inlägg):

1988: 97 (2013-01-11)
1996: 91 (2013-11-29)