Intro

Här delar jag med mig av mina upplevelser av de champagner jag dricker. Jag betygsätter varje vin för att ge en samlad bild av hur jag upplever det vid tillfället för provningen. Min betygsskala är 0-100 och jag är relativt snål när jag delar ut mina poäng. De högsta poängen sparar jag till de riktigt stora upplevelserna! Då och då dyker det även upp mousserande viner från övriga världen eller stilla viner från Champagne.

onsdag 14 oktober 2020

Jacques Selosse Le Bout du Clos

(80 % pinot noir, 20 % chardonnay)

 

9 april 2020 (hemma)

 


 

Det är alltid en speciell känsla att öppna en flaska Selosse och inte minst när det handlar om en av vingårdschampagnerna. Vingården Le Bout du Clos i Ambonnay är planterad med 80 % pinot noir och 20 % chardonnay och champagnen man gör på druvorna härifrån bygger på en årgångsblandning (réserve perpétuelle) som startades 2004. Den här utgåvan har 2012-bas, vilket innebär att den är en blandning av samtliga årgångar från 2012 och tillbaka till 2004. Flaskan blev degorgerad i januari 2019.

 

Den här är klart trögstartad! Kvällen jag öppnar den är den oerhört diskret och det är första på andra dagen som den vaknar till liv. Då är den mycket bra, men fortfarande ung och outvecklad. Doften är väldigt komplex medan smaken är mer elegant än kraftfull. Den känns faktiskt inte som en uppenbar Selosse – jag saknar många av de typiska markörerna – och den är dessutom klart olik den Le Bout du Clos med 2011-bas som jag drack häromåret. Lyckligtvis sparar jag en liten slatt, på ca tio cl, i flaskan till dag tre och då faller allting på plats till slut. Ett belåtet leende infinner sig och betyget höjs två steg!

 

Doft: Komplex, kryddig och aningen oxiderad; relativt diskret för att vara Selosse. Inslag av brioche, kex, gul stenfrukt, vitpeppar, nötter, lite apelsin samt lakrits uppenbarar sig. Dagen efter känner jag även svamp och tydligt jordiga toner samt ett diskret inslag av hallon. Tredje dagen: nu dyker de upp till slut, de Selossiska tonerna! Det är hyacint, kolasnören och massor av banan.

 

Smak: Ung, frisk, mineralisk, något fruktig och mycket torr. Persika, gula äpplen, apelsin och några nötter. Dagen efter finns det även lite hallon. Den bjuder på hög ungdomlig syra, fin intensitet och bra längd. Tredje dagen: allt faller på plats och champagnen känns helt plötsligt oerhört harmonisk! Nötterna är mer framträdande och det dyker även upp en påse kolasnören.

 

Betyg idag: 89(+)

 

Sannolikt bäst: 2026-2032

 

Tidigare intryck av Le Bout du Clos:

2019-02-28 (2011-bas): 88(+)

 

  

Tillägg 2022-10-13: Förtydligande kring reservvinerna.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar