(70 % pinot noir, 30 % chardonnay)
29 augusti 2018 (Hotell Borgholm)
Francis Eglys årgångschampagne brukar vara ett mycket säkert kort och jag har därför höga förväntningar på denna flaska, som jag nosar upp inför ett besök på Hotell Borgholm. Att den hunnit få nästan elva år på korken gör givetvis inte saken sämre. Denna förmodade herdestund utvecklas dock till något av en besvikelse. Doften är förvisso härligt utvecklad och smakmässigt påminner den en hel del om 2002:an, men den är inte alls lika bra. Faktum är att det är den klart svagaste årgångsegly jag druckit. Rent objektivt är det en mycket bra champagne, men inte alls på den nivå jag förväntar mig av detta vin.
Snabbfakta: Gjord på druvor från gamla stockar i Ambonnay, jäst och lagrad på ekfat och framställd utan filtrering eller klarningsmedel. Ingen malolaktisk jäsning. Dosage på 2 g/l. Den här flaskan blev degorgerad i september 2007, efter att champagnen fått sex år och två månader på jästfällningen.
Doft: Utvecklad, komplex, fruktig och något oxiderad doft med tydlig sälta. Inslag av hav, äggtoddy, bokna gula äpplen, krita och gräddkola.
Smak: Frisk, mycket torr och aningen bitter. Klart sluten till en början. Blir mer utvecklad efter hand, men känns något platt i jämförelse med doften. Gula äpplen, citrusskal och persika. Hög syra.
Betyg idag: 86
Sannolikt bäst: 2015-2020
Mina intryck av andra årgångar (med länkar till resp inlägg):
Champagnen dricks i samband med en middag på fina Hotell Borgholm, med en välförtjänt stjärna i Guide Michelin. Det här är Karin Franssons sista säsong innan stället går över i ny regi. Det visar sig för övrigt vara deras sista flaska av ovanstående champagne, så det är bra timing på besöket av mer än en anledning!
Maten som serveras denna kväll ser bl a ut så här:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar