Intro

Här delar jag med mig av mina upplevelser av de champagner jag dricker. Jag betygsätter varje vin för att ge en samlad bild av hur jag upplever det vid tillfället för provningen. Min betygsskala är 0-100 och jag är relativt snål när jag delar ut mina poäng. De högsta poängen sparar jag till de riktigt stora upplevelserna! Då och då dyker det även upp mousserande viner från övriga världen eller stilla viner från Champagne.

måndag 27 augusti 2018

Pehu Simonet Face Nord

(70 % pinot noir, 30 % chardonnay)

28 juni 2018 (hemma)



Pehu Simonets standardchampagne görs på grand cru-druvor från odlingar i Verzenay, Verzy och Sillery. Den här utgåvan bygger till 70 % på druvor från 2013. Övriga 30 % kommer från en soleraliknande blandning som startades 2005. Champagnen fick 33 månaders lagring på jästfällningen innan den degorgerades i april 2017. Dosagen uppgår till 6 g/l. Köpt från den fransk-svenske handlaren Caviste i juni 2017. Caviste släpper en blandlåda från Pehu Simonet en gång om året och det här var således en av flaskorna i förra årets låda.

Flaskan dricks över två dagar och champagnen vinner en del på det, men jag upplever den som betydligt svagare än utgåvan med 2012-bas som jag drack för ett år sedan. Den här bjuder förvisso på fin intensitet, men känns något endimensionell och brister i såväl komplexitet som längd.

Doft: Ung och relativt oförlöst till en början. Första dagen känner jag jäst, apelsin, gula äpplen, persika och hasselnötter. Dagen efter blir den tydligt fruktig med inslag av mango.

Smak: Ung, mycket frisk och mycket torr smak av sur apelsin och gröna äpplen. Hög syra. Dagen efter känns den något mer utvecklad. Det är fortfarande mycket apelsin, men nu även röda äpplen och passionsfrukt.

Betyg idag: 79

Sannolikt bäst: 2023-2026

Tidigare intryck av denna champagne:
2017-08-20: 83


lördag 25 augusti 2018

1985 Henriot Cuvée des Enchanteleurs

(55 % chardonnay, 45 % pinot noir)

24 juni 2018 (hemma)



Från och med den här årgången bytte Henriot namn på sin prestigecuvée från Cuvée Baccarat till Cuvée des Enchanteleurs. Sent släppta flaskor av äldre årgångar än 1985 har dock också fått detta namn, varför det trots allt finns äldre utgåvor av Enchanteleurs. Nu ser det för övrigt ut som att historien Cuvée des Enchanteleurs är på väg att bli historia då årgång 2000 blev den sista att produceras av denna champagne. Från och med årgång 2005 heter Henriots prestigechampagne Cuvée Hemera!

Men fokus på Enchanteleurs 85: Det här är en fantastisk champagne! Utseendet är som bekant inte allt. Den ser ut att vara trött – färgen är gyllengul och det finns inte särskilt många bubblor kvar – men den skyhöga syran gör att man ändå får en tydligt mousserande känsla när man dricker champagnen och det sammantagna intrycket blir att den helt klart känns väldigt pigg för sin ålder! Doften är riktigt härlig och smakmässigt är den tydligt mogen samtidigt som den är en riktig syrachock.

Doft: Mogen och komplex doft med sherrytoner. Efter hand tydligt rostade toner. Inslag av lakrits, gräddkola, kaffe, rostade nötter, smör, popcorn och röda bär.

Smak: Initialt är den klart obalanserad, men den lugnar ner sig efter ett tag och efter några timmar känns den härligt koncentrerad. Mogen, frisk och mycket torr smak av röda äpplen, blodgrape, mandlar, lakrits och en aning röda bär. Mycket hög syra! Mycket lång och mycket torr eftersmak.

Betyg idag: 91

Sannolikt bäst: 2005-2015

Mina intryck av senare årgångar (med länkar till resp inlägg):


torsdag 23 augusti 2018

1996 Cristian Senez Millésime

(75 % chardonnay, 25 % pinot noir)

22 juni 2018 (hemma)



Det här är mitt första möte med Cristian Senez. Det lilla champagnehuset med säte i byn Fontette i Côte des Bar grundades 1973 av Cristian och Josette Senez. Idag är det dottern Angélique tillsammans med maken Frédéric som ansvarar för verksamheten. Man äger 21 hektar egna odlingar och producerar drygt 400 000 flaskor per år. Sortimentet består för närvarande av tolv olika champagner, två stilla röda viner, en ratafia och en marc.

Denna chardonnaydominerade millésime från det stora året 1996 görs utan malolaktisk jäsning. Det finns inget degorgeringsdatum angivet, men det känns helt klart som att det handlar om en sendegorgerad flaska. Gissningsvis blev den degorgerad runt 2015. Jag köpte den här via Systembolagets beställningssortiment i mars 2017. För närvarande finns årgång 2000 tillgänglig i samma kanal.

Champagnen dricks över två dagar. Den har en riktigt härlig doft, men smaken är dessvärre inte lika bra. Den känns obalanserad och klart burdus initialt, men lugnar ner sig efter en timmes tid. Dag två, efter ett dygn i kylen, är den bättre och mer balanserad. Slutsats: Det här är absolut inget dåligt bubbel, men det hade mått bra av något års ytterligare lagring! Synd att det fortfarande ska var så svårt för många producenter att ange degorgeringsdatum på flaskan…

Doft: Utvecklad och komplex. Först massor av tropisk frukt i form av mango, papaya och ananas. Efter hand uppstår lite brända toner med inslag av crème brûlée och rostat bröd. Senare gråpäron och äppelmos.

Smak: Utvecklad, frisk och torr. Klart bångstyrig till en början, men lugnar ner sig något efter en timme. Syrliga äpplen, citrus och citrusskal. En riktig syrabomb! Dag två har den lugnat ner sig ytterligare, bjuder på fruktigare toner och känns mer balanserad.

Betyg idag: 85

Sannolikt bäst: 2019-2024

tisdag 21 augusti 2018

1996 Juillet & Lallement Special Club

(60 % chardonnay, 40 % pinot noir)

21 juni 2018 (hemma)



Det här var min sista – och bästa – flaska av denna champagne. Jag köpte sju flaskor på Systembolaget 2007 och även om det förekommit viss flaskvariation har det varit trevligt att följa champagnens utveckling under åren som gått. Kul också att få avsluta på topp!

Doft: Mogen och komplex doft av mörk choklad, mogna röda äpplen, honung, aprikos, hasselnötter, rostade hasselnötter och gräddkola.

Smak: Mogen, frisk och relativt koncentrerad smak av röda äpplen, citron, hasselnötter och lite choklad.

Betyg idag: 88

Sannolikt bäst: 2015-2020

Tidigare intryck av denna champagne (med länkar till resp inlägg):

söndag 19 augusti 2018

1996 Cuvée Sir Winston Churchill

(Pinot noir, chardonnay)

17 juni 2018 (hemma)



96:an fullbordar min lilla vertikal av Cuvée Sir Winston Churchill. Medan 93:an hunnit passera zenit och 95:an befinner sig i sitt optimala drickfönster, känns den här fortfarande förvånansvärt ung och snarare finstämd och elegant än kraftfull. Den är fantastisk idag – efter lång tids luftning – men kommer sannolikt vinna på ytterligare lagring. Den är tveklöst bäst av de tre årgångarna i denna jämförelse och tillsammans med 1998 den bästa årgången jag druckit av Pol Rogers prestigechampagne.

Doft: Utvecklad, komplex och brödig med viss sälta. Inslag av snäckskal, surdegsbröd, lite ingefära, kex, gräddkola, äpplen och hasselnötter.

Smak: Frisk, något fruktig och något utvecklad smak av syrliga äpplen, en aning grapefrukt, lime, gula plommon och hasselnötter. Påtaglig årgångstypisk syra.

Betyg idag: 93

Sannolikt bäst: 2020-2030



Mina intryck av andra årgångar (med länkar till resp inlägg):


lördag 18 augusti 2018

1995 Cuvée Sir Winston Churchill

(Pinot noir, chardonnay)

15 juni 2018 (hemma)



Jag fortsätter min vertikal av Cuvée Sir Winston Churchill med 1995, en årgång i Champagne som inledningsvis hamnade lite i skuggan av det stora året 1996 men som i efterhand visat sig vara oerhört bra och långlivad.

Den här champagnen har en fantastisk doft! Smakmässigt är den elegant, men den känns aningen oförlöst till en början. Till skillnad mot 93:an, som öppnades kvällen innan och som tappar i intensitet efter hand, blir den här dock bättre och bättre ju längre tiden går! Måste jag rangordna dem så föredrar jag 95:an, på grund av dess sprudlande energi och att den fortfarande befinner sig mitt i sitt optimala drickfönster, men jag ger båda champagnerna samma poäng.

Doft: Mogen och komplex. Tydliga äppelcidertoner till en början, senare blir den brödigare. Inslag av marsipan, bokna äpplen, hallon, gräddkola, brioche, smör, crème brûlée och jordgubbar.

Smak: Utvecklad, frisk och aningen eldig smak av gula äpplen, citrus, gräddkola och äppelskal. Senare även jordgubbar.

Betyg idag: 91

Sannolikt bäst: 2013-2021

Mina intryck av andra årgångar (med länkar till resp inlägg):

fredag 17 augusti 2018

1993 Cuvée Sir Winston Churchill

(Pinot noir, chardonnay)

14 juni 2018 (hemma)



Under några dagar i juni plockade jag fram tre årgångar av Pol Rogers prestigechampagne. Tanken var att fokusera på en flaska i taget och ge dem tillräcklig tid för att förhoppningsvis få uppleva respektive vins hela register. Och samtidigt dricka dem i tät följd för att kunna jämföra champagnerna med varandra. Först ut: 1993.

Det här är en underbar champagne! Den borde förvisso ha druckits för några år sedan, men den presterar fortfarande riktigt bra. Den har en härligt gyllengul färg, men inte så mycket bubblor kvar. Champagnen dricks över två dagar och är helt klart bäst första dagen. För även om den vinner i komplexitet till dag två tappar den en hel del i intensitet.

Doft: Mogen och komplex. Efter hand rostade toner. Inslag av bokna äpplen, tobak, toffée, kvittenmarmelad, kastanjechampinjon, hasselnötter, honung och rostat bröd. Dag två även mandlar.

Smak: Mogen, komplex, fruktig, något kryddig och något eldig. Mogna äpplen, nektarin, apelsin, en ton av apelsinskal, lite toffée och kex. Andra dagen även mandelmassa och russin.

Betyg idag: 91

Sannolikt bäst: 2008-2015

Mina intryck av senare årgångar (med länkar till resp inlägg):


måndag 13 augusti 2018

1990 Pol Roger Rosé

(65 % pinot noir, 35 % chardonnay)

9 juni 2018 (hemma)



Pol Roger Rosé görs på samma druvblandning som Pol Roger Vintage, d v s husets vanliga årgångsvin, men med tillsats av 15 % röd pinot noir. Det brukar ge en riktigt trevlig roséchampagne med förvånansvärt rödvinslik smak.

Den här 90:an borde ha druckits för några år sedan, men den är fortfarande mycket, mycket bra! Och hyfsat rödvinslik i vanlig ordning.

Doft: Stor, mogen, söt, bärig och oxiderad doft med sherrytoner. Inslag av rosor, jordgubbssylt, blodapelsin och järn.

Smak: Mogen, koncentrerad och mycket bärig – närmast söt. En härlig cocktail av jordgubbar, hallon och blodapelsin!

Betyg idag: 89

Sannolikt bäst: 2006-2015

Mina intryck av andra årgångar (med länkar till resp inlägg):

söndag 12 augusti 2018

Françoise Bedel Entre Ciel & Terre

(70 % pinot meunier, 30 % pinot noir)

8 juni 2018 (hemma)



Entre Ciel et Terre betyder mellan himmel och jord och är den mest ambitiösa av Bedels tre årgångslösa champagner (Origin’elle och Dis ”Vin Secret” är de båda andra). Druvsammansättningen varierar en del från år till år och ibland slänger man även i en skvätt chardonnay, men den här utgåvan är en blanc de noirs med 70 % meunier och 30 % pinot noir. Den är till största delen baserad på den härliga årgången 2008 och dessutom gjord utan dosage, d v s brut nature. Åttio procent av vinet fick sin första jäsning på ståltank och tjugo procent på ekfat. Flaskan degorgerad i maj 2016. Köpt via Systembolagets beställningssortiment i april 2018.

Den här champagnen fullkomligen skriker 2008! Åtminstone efter ett par timmars luftning, då den bjuder på underbart koncentrerad frukt i kombination med den årgångstypiska syran. Har man så här bra råvara behövs det ingen dosage! Det här är en riktigt härlig champagne även om den fortfarande är ung och helt klart ett rejält steg upp jämfört med den Origin’elle (också med 2008-bas) som jag drack två dagar tidigare.

Doft: Fruktig, nötig och något utvecklad doft med inslag av aprikos, hasselnötter och citronlakrits. Senare något karamelliserade toner.

Smak: Mycket frisk, torr och fruktig med fin koncentration. Gula äpplen, citron och aprikos. Hög syra.

Betyg idag: 88

Sannolikt bäst: 2023-2028

Tidigare intryck av denna champagne:
2012-12-07: 81


onsdag 8 augusti 2018

Françoise Bedel Origin’elle

(95 % pinot meunier, 3 % chardonnay, 2 % pinot noir)

6 juni 2018 (hemma)



Origin’elle är Françoise Bedels enklaste champagne. Druvsammansättningen varierar en del från år till år, men är alltid tydligt dominerad av pinot meunier. Den här utgåvan är till största delen baserad på den fantastiska årgången 2008 och består till 95 % av meunier. Nittio procent av vinet fick sin första jäsning på ståltank och tio procent på ekfat. I likhet med odlarens övriga viner får även Origin’elle riktigt generös lagring på jästfällningen, i det här fallet mer än sju år! Det är inte dåligt för ett instegsvin. Degorgeringen skedde i oktober 2016. Jag hittar ingen uppgift om dosage men den brukar vara mycket låg, sannolikt extra brut (även om det står brut på etiketten). Flaskan köpt via Systembolagets beställningssortiment i april 2018.

Det är tydligt att det är mycket pinot meunier i blandningen – den där klassiska blåbärstonen dyker upp nästan direkt efter man hällt upp det första glaset! Det här är för övrigt en jättebra champagne även om den fortfarande är ung. Mina tidigare intryck av Origin’elle har varierat en del, men den här utgåvan övertygar verkligen! Det beror så klart till stor del på att basårgången är 2008.

Doft: Komplex och något fruktig doft med inslag av mineral, blåbär, björnbär, mogna äpplen och smör.

Smak: Frisk och mycket torr, något eldig till en början. Syrliga äpplen, citrus och kex. Hög 2008-typisk syra.

Betyg idag: 85

Sannolikt bäst: 2022-2027

På baksidesetiketten hittar man för övrigt ett roligt stavfel, ”Time on Lies: 7 Years”! Den franska termen sur lie betyder ”på jästfällningen”, vilket på korrekt engelska blir on the lees. Lies på engelska betyder som bekant något helt annat! J


söndag 5 augusti 2018

2005 Louis Roederer Blanc de Blancs

(100 % chardonnay)

5 juni 2018 (hemma)



Blanc de Blancs är den av Louis Roederers årgångschampagner som produceras i minst antal flaskor och även den som får klart minst uppmärksamhet. Den görs på chardonnay från grand cru-odlingar i Côte des Blancs och en mindre del av vinet får sin första jäsning på ekfat. I likhet med Roederers nyaste årgångscuvée, Brut Nature, framställs den med lägre tryck (än vad som är brukligt) och utan den malolaktiska jäsningen. Den här flaskan blev degorgerad 2011.

Den behöver ett par timmar för att vakna till liv. Till en början är den något bitter och känns platt, men den blir trevligare efter hand. Det är en mycket bra champagne, men jag upplever att den inte riktigt är färdigutvecklad idag och även om 2005 inte är den bästa årgången kommer den gissningsvis bli bättre med ett par års ytterligare lagring.

Flaskan dricks över två dagar och vinner på det. Tiden i öppnad flaska skapar en större komplexitet och mer utvecklade toner.

Doft: Utvecklad, brödig och komplex doft med inslag av jäst, mogna gula äpplen, citron och vanilj. Efter hand rostade toner med inslag av rostade hasselnötter. Dagen efter bjuder den även på inslag av ljust bröd, nougat och lakrits.

Smak: Något utvecklad, torr och aningen bitter. Främst gula äpplen och citrusskal. Bitterheten från citrusskalen är relativt påtaglig till en början, men dämpas efter ett par timmar.

Betyg idag: 86

Sannolikt bäst: 2020-2025



lördag 4 augusti 2018

2012 Louis Roederer Vintage

(70 % pinot noir, 30 % chardonnay)

2 juni 2018 (Clarion Amaranten i Stockholm)



Den senaste årgången av Louis Roederer Vintage är fantastisk redan idag! Och med tanke på årgångens generella storhet finns det givetvis ytterligare potential för den tålmodige. Det enda jag kan anmärka på i dagsläget är att dosagen på 9 g/l känns onödigt hög. Druvråvaran var uppenbarligen väldigt bra och jag är helt övertygad om att champagnen klarat – och t o m mått bra av – en lägre sockertillsats. Men det är möjligt att den kommer att integreras bättre på sikt.

Torra fakta: 8 % av vinet till champagnen fick sin första jäsning på ekfat och 16 % genomgick den malolaktiska jäsningen. Flaskan degorgerad 2017.

Den här flaskan köptes på ett lokalt systembolag och dracks som tröst efter ett stekhett och fullkomligt vedervärdigt Stockholm Marathon. Det verkar fortfarande finnas gott om flaskor på marknaden, men på grund av årgångens relativt begränsade utbud ska man nog inte vänta allt för länge med att köpa!

Doft: Fruktig och komplex, efter hand lätt rostade toner. Inslag av kex, hasselnötter, ananas, persika, apelsin, grapefrukt, vit choklad och rostade mandlar. Senare även lite röda bär.

Smak: Fruktig, frisk, härligt koncentrerad och något utvecklad smak av persika, apelsin, söt grapefrukt och vit choklad. Dosagen är klart märkbar och i kombination med den fantastiska frukten skapas en närmast söt upplevelse.

Betyg idag: 90

Sannolikt bäst: 2022-2030

Mina intryck av tidigare årgångar (med länkar till resp inlägg):