Intro

Här delar jag med mig av mina upplevelser av de champagner jag dricker. Jag betygsätter varje vin för att ge en samlad bild av hur jag upplever det vid tillfället för provningen. Min betygsskala är 0-100 och jag är relativt snål när jag delar ut mina poäng. De högsta poängen sparar jag till de riktigt stora upplevelserna! Då och då dyker det även upp mousserande viner från övriga världen eller stilla viner från Champagne.

måndag 30 april 2018

1996 Bruno Paillard Nec Plus Ultra

(50 % chardonnay, 50 % pinot noir)

22 februari 2018 (hemma)



På pappret ska Nec Plus Ultra – Bruno Paillards ansats att skapa den perfekta champagnen – från den stora årgången 1996 vara en fullständigt magisk champagne. Men den här flaskan känns lite stökig och klart obalanserad till en början. Det är först dagen efter den öppnades som den börjar bete sig i närheten av vad man förväntar sig. Då är den fantastisk. Champagen behöver således mycket luft för att komma till sin rätt, men paradoxalt nog känns det sedan som att luften går ur den ganska snabbt för innan flaskan tar slut hinner den visa upp vissa trötthetstecken. Jag väljer att tro att det här är en svag flaska av denna champagne – även om den hinner visa upp vissa tecken på storhet i nivå med vad jag upplevt av tidigare årgångar.

Jäst på små ekfat och därefter buteljerad i juli 1997. Degorgerad i januari 2009. Dosagen uppgår till 6 g/l, vilket är något högre än för tidigare årgångar. 6 523 flaskor producerade.

Doft: Mogen, komplex och något blommig doft med fatkaraktär och lite sherrytoner. Till en början inslag av bokna äpplen och en ton av hyacint. Dagen efter även bivax, gräddkola och lite hallon.

Smak: Utvecklad, mycket frisk och torr smak med tydliga sherrytoner. Syrliga äpplen, citron, persika och äppelskal. Klart obalanserad till en början. Mycket lång och något eldig eftersmak. Dagen efter har den lugnat ner sig och känns mycket mer balanserad. Då hittar jag även hallon och andra röda bär.

Betyg idag: 90

Sannolikt bäst: 2016-2021?

Mina intryck av tidigare årgångar (med länkar till resp inlägg):


onsdag 25 april 2018

1996 Bruno Paillard Assemblage

(52 % chardonnay, 48 % pinot noir)

17 februari 2018 (hemma)



Bruno Paillards Assemblage från 1996 är en fantastisk champagne! Det här är den femte flaskan från en låda som jag köpte på Systembolaget i november 2007. Jag har noterat viss flaskvariation under åren som gått – även om den varit på en hög nivå – och den här flaskan är inte riktigt lika vass som den förra. Degorgerad i oktober 2006.

Champagnen dricks över två dagar. Jag upplever den som något återhållsam första dagen, men den lyfter helt klart till dag två. Det är en underbar champagne, men alltså en något svagare flaska jämfört med den jag drack i augusti 2016. Den årgångstypiska syran är fortfarande väldigt närvarande, vilket sannolikt borgar för ett fortsatt långt liv!

Doft: Mogen, komplex, fruktig och något kryddig doft med inslag av mango, honungsmelon, mogna gula äpplen, kex, brynt smör, gräddkola och lakrits.

Smak: Utvecklad, frisk och torr; efter hand härligt koncentrerad. Mogna äpplen, citron, lime och melon. Viss skalbeska. Hög syra

Betyg idag: 90

Sannolikt bäst: 2016-2022

Tidigare intryck av denna champagne:

Mina intryck av andra årgångar:



söndag 22 april 2018

1999 Bruno Paillard Assemblage

(42 % pinot noir, 29 % chardonnay, 29 % pinot meunier)

15 februari 2018 (hemma)



Bruno Paillards olika årgångschampagner bjuder genomgående på riktigt bra champagneupplevelser. Assemblage är den på pappret enklaste av dessa och dess sammansättning brukar variera från årgång till årgång. Denna 99:a har en någorlunda jämn fördelning mellan de tre stora druvsorterna och är gjord på druvor från 14 olika byar. Den är mycket bra, men är sannolikt på väg ner idag. Doften är fantastisk medan smaken känns något tunn. Möjligen handlar det om en svag flaska. Men champagnen dricks över tre dagar och håller faktiskt ihop väl – och lyfter t o m ett snäpp till sista dagen! Flaskan degorgerad i juli 2008. Dosage på 6 g/l. Köpt hos Leisner Wine i Köpenhamn i december 2017.

Doft: Mogen och oxiderad doft med tydliga sherrytoner. Inslag av bokna äpplen, körsbär, smör och digestivekex. Efter längre tids luftning uppstår tydligt rostade toner.

Smak: Utvecklad, frisk och mycket torr. Citron, grapefrukt, gula äpplen och gul persika.

Betyg idag: 87

Sannolikt bäst: 2014-2017

Mina intryck av andra årgångar av Assemblage:



lördag 21 april 2018

2006 Georges Laval Les Chênes

(100 % chardonnay)

10 februari 2018 (hemma)



Les Chênes är en av Vincent Lavals härliga vingårdschampagner. Den görs på ekologiskt odlad chardonnay från vingården Les Chênes, belägen i den östra delen av Lavals hemby Cumières. I likhet med odlarens övriga champagner får den sin första jäsning på ekfat. Den är dessutom framställd utan dosage. Sammanlagt gjordes det endast 890 buteljer och 59 magnumflaskor av denna champagne.

Den här hittade jag i en affär i München i januari i år. Det är första gången jag dricker en flaska från Laval som hunnit få mer än några få år på korken, så jag är mycket nyfiken på hur den ska prestera! Tyvärr finns det inget degorgeringsdatum angivet på flaskan, men givet hur lång tid Laval brukar låta denna champagne få ligga på jästfällningen skulle jag gissa att den blev degorgerad under 2010 eller 2011.

Men trots att den alltså uppskattningsvis hunnit få 7-8 års lagring efter degorgering är det här en champagne helt utan mognadstoner. Det gör mig både förvånad och aningen besviken. Tiden på korken borde hunnit skapa mer utvecklade toner än så här. Men det är under alla omständigheter en finstämd chardonnay som känns härligt naturlig och oförvanskad och samtidigt mångfasetterad och full av liv!

Doft: Komplex och något fruktig doft med inslag av äppelmos, päron, citron, jäst och kex.

Smak: Mycket torr, frisk och aningen eldig. Gröna äpplen, mineral och lite apelsinskal.

Betyg idag: 86

Sannolikt bäst: 2019-2024

Mina intryck av senare årgångar av Les Chênes:



torsdag 19 april 2018

2006 Egly-Ouriet Millésime

(70 % pinot noir, 30 % chardonnay)

9 februari 2018 (hemma)



Egly-Ouriets årgångschampagner håller hög klass och den här 2006:an är inget undantag. Den är dock ung i dagsläget och behöver sannolikt vila i fem år till innan den presterar på topp!

Champagnen är jäst och lagrad på ekfat. Dessutom framställd utan malolaktisk jäsning samt utan filtrering och klarning. Den här flaskan blev degorgerad i maj 2016 efter 106 månaders lagring på jästen. Dosagen uppgår till 2 g/l.

Köpt på Systembolaget (beställningssortimentet) i september 2017, där den (liksom årgång 2005) fortfarande finns tillgänglig. Även 2007:an har hunnit släppas, men den har den svenska importören inte tagit hem än.

Doft: Brödig och komplex. Den känns mångsidig, men samtidigt relativt diskret. Inslag av brioche, sten, kex, champinjoner och röda bär. Efter någon timme framträder något blommiga toner med inslag av kamomill. Ännu senare även nötter.

Smak: Frisk och mycket torr. Härligt ren, men fortfarande väldigt ung. I första hand gröna äpplen, citron och hasselnötter. Senare även lite omogna röda bär.

Betyg idag: 89(+)

Sannolikt bäst: 2023-2029

Mina intryck av tidigare årgångar (med länkar till resp inlägg):


onsdag 18 april 2018

1996 Comtes de Champagne

(100 % chardonnay)

3 februari 2018 (hemma)



Jag har i tidigare blogginlägg (se nedanstående länkar) hyllat Comtes de Champagne 1996 och utnämnt den till en stor champagne. Den här flaskan är dock mindre utvecklad och inte lika härligt koncentrerad som den jag drack för två år sedan – och därmed inte riktigt lika bra. Man får helt enkelt se det som en nyttig påminnelse om att ett vins utvecklingskurva inte alltid är helt förutsägbar och/eller att flaskvariation kan ställa till det när förväntansbilden är hög! Men det är fortfarande en fantastisk champagne som även denna gång levererar högt över den genomsnittliga skumpan, även om nivån inte är riktigt lika hög som vid tidigare tillfällen. Champagnen dricks över två dagar och blir bättre och bättre ju längre tiden går. Flaskan köpt på Systembolaget i juni 2006.

Doft: Intensiv, utvecklad och komplex doft med inslag av i första hand gummi, kakao, honung, gula äpplen och persika. Senare uppstår härligt rostade toner med inslag av rostade hasselnötter, rostad brioche och lite popcorn. Dagen efter även toner av smör.

Smak: Frisk, fruktig och något utvecklad. Citron, gula äpplen, apelsin och äppelskal. Relativt hög årgångstypisk syra. Lång, torr, något bitter och aningen eldig eftersmak.

Betyg idag: 94

Sannolikt bäst: 2020-2030

Tidigare intryck av denna champagne:

Mina intryck av andra årgångar:

lördag 14 april 2018

1994 Comtes de Champagne

(100 % chardonnay)

1 februari 2018 (hemma)



Som svensk minns man sommaren 1994 med glädje – fantastiskt väder och VM-brons i fotboll! I Champagne såg också det mesta bra ut, ända fram till skörden som till stora delar förstördes av mycket regn. Många producenter avstod därför från att göra årgångschampagne detta år och idag känns 1994 som en ganska udda årgång som man endast mycket sällan stöter på. På Taittinger ansåg man dock att man hade tillräckligt bra druvmaterial för att göra en Comtes de Champagne och jag tycker inte vi ska klandra dem för det! Vad jag minns har jag bara druckit en enda 94:a tidigare, en härlig Drappier Rosé, så man är naturligtvis nyfiken på hur denna Comtes kan prestera.

Jodå. Doften är utvecklad och fantastisk, men smaken känns knuten och förvånansvärt ung. Hade det inte varit för den gamla etiketten och korkens form hade jag trott att det handlade om en sent (och nyligen) degorgerad flaska! Sammanfattningsvis blir omdömet ändå mycket, mycket bra! Nära 90 poäng.

Doft: Fantastisk! Utvecklad, komplex, brödig och lite jordig doft med massor av jordgubbssylt! Dessutom inslag av kex, lite fat, mogna äpplen, apelsinskal och gräddkola. Med mer luft och högre temperatur uppstår härligt blommiga toner!

Smak: Klart återhållsam till en början. Därefter känns den något eldig och bjuder samtidigt på tydligt gröna toner. Gröna äpplen, citrus och hasselnötter. Påtaglig syra. Med mer luft känns den mer utvecklad, men jag upplever den ändå som förvånansvärt ung!

Betyg idag: 89

Sannolikt bäst: 2014-2021?

Mina intryck av andra årgångar (med länkar till resp inlägg):


torsdag 12 april 2018

1988 Comtes de Champagne

(100 % chardonnay)

29 januari 2018 (hemma)



Huset Taittingers prestigevin har alltid varit en av mina favoritchampagner och när man öppnar en sådan från det stora året 1988 blir det per automatik en speciell upplevelse – inte minst när man har något att fira! I samband med detta passar jag även på att inviga de nya Zaltoglasen.

Den har en härligt gyllengul färg – faktiskt mer lik en sauternes än en champagne – men saknar dessvärre bubblor. Men detta aber till trots är den helt fantastisk! Det här handlar helt enkelt om mogen chardonnay i världsklass! Champagnen dricks över två dagar och tappar en del i intensitet till dag två.

Doft: Mogen, komplex och oxiderad doft med tydliga toner av sherry och Pommac. Inslag av bokna äpplen, citrus, honung, gräddkola och rostad brioche.

Smak: Mogen och frisk smak av mogna äpplen, mogna päron, brioche, lime och mandarin. Påtaglig syra.

Betyg idag: 95

Sannolikt bäst: 2005-2018





Mina intryck av senare årgångar (med länkar till resp inlägg):

lördag 7 april 2018

Philipponnat Royale Réserve Brut

(65 % pinot noir, 30 % chardonnay, 5 % pinot meunier)

20 januari 2018 (hemma)



Philipponnats standardcuvée är ett välgjort vin. Den här utgåvan bygger på druvor från 2011 års skörd (70 %) med tillägg av fatlagrade reservviner från en solera (30 %). Den blev degorgerad i januari 2015 och dosagen uppgår till 8 g/l – samtliga detaljer är snyggt angivna på baksidesetiketten! Flaskan köpt på Systembolaget (beställningssortimentet) i oktober 2015. Aktuell basårgång idag är 2012, men ett byte till 2013 borde vara nära förestående.

Det finns även en variant av den här champagnen som är gjord utan dosage och som kallas för Royale Réserve Non Dosé. I samband med ett besök på Philipponnat i augusti 2016 provade jag dessa viner mot varandra, båda med 2011 som basårgång, och Non Dosé var helt klart bäst vid detta tillfälle.

Champagnen dricks över tre dagar och håller ihop väl. Det tyder helt klart på ett välgjort vin, men på grund av basårgångens begränsningar – 2011 var ett svårt år i Champagne – är det här inte den bästa utgåvan av denna champagne.

I en generell jämförelse med de övriga stora husens standardcuvéer tycker jag att Royale Réserve levererar på en genomsnittlig nivå. Den är bättre än exempelvis Moët & Chandon, Mumm, Pommery, Taittinger och Veuve Clicquot, hyfsat jämförbar med Billecart-Salmon och Pol Roger men inte lika bra som Bollinger, Charles Heidsieck och Louis Roederer!

Doft: Något brödig, något rökig och något utvecklad. Inslag av gula äpplen, kex, brioche, lite passionsfrukt och lime. På andra dagen uppstår tydligt rostade toner med inslag av mandlar.

Smak: Torr och frisk smak av gröna äpplen, grapefrukt, mandelmassa och apelsin.

Betyg idag: 81

Sannolikt bäst: 2018-2022


onsdag 4 april 2018

Clément Perseval Blanc de Blancs

(100 % chardonnay)

18 januari 2018 (hemma)



Clément Perseval är en ung och mycket intressant producent och denna årgångslösa blanc de blancs är mitt andra möte med hans viner. Jag blev väldigt imponerad av Blanc de Noirs när jag drack den i höstas. Se här för ett inlägg om den, som även inkluderar lite fakta om odlaren!

Blanc de Blancs, liksom Clément Persevals övriga champagner, görs på ekologiskt odlade druvor och utan tillsats av dosage. Champagnen är mycket sprudlande, bubblorna bildar ett tjockt, vitt och kvardröjande täcke i glaset! Den är dock inte alls lika bra som systervinet Blanc de Noirs, men kan sannolikt vinna en del på några års lagring. Flaskan köpt på Les Caves du Forum i Reims i juli 2017.

Doft: Ung, fruktig, brödig och något komplex doft med inslag av stenmjöl, jäst, persika och päron. Senare även lite kakao och ännu senare inslag av kaffe.

Smak: Ung, mycket torr och frisk. Mineral, citron och omogna päron.

Betyg idag: 79

Sannolikt bäst: 2021-2024