Intro

Här delar jag med mig av mina upplevelser av de champagner jag dricker. Jag betygsätter varje vin för att ge en samlad bild av hur jag upplever det vid tillfället för provningen. Min betygsskala är 0-100 och jag är relativt snål när jag delar ut mina poäng. De högsta poängen sparar jag till de riktigt stora upplevelserna! Då och då dyker det även upp mousserande viner från övriga världen eller stilla viner från Champagne.

söndag 15 juli 2018

2006 Paul Bara Millésime

(90 % pinot noir, 10 % chardonnay)

28 april 2018 (hos Henrik)



Paul Baras ”vanliga” årgångscuvée är en pålitlig champagne och denna 2006:a visar upp tydligt utvecklade toner och är riktigt trevlig idag! Flaskan blev degorgerad i juli 2015. Köpt på Systembolaget i november 2015.

Champagnen dracks vid en provning (BYOB) hemma hos Henrik och det här var en av de två flaskor jag hade med mig.

Doft: Utvecklad och fruktig doft med inslag av ananas och annan tropisk frukt samt smör, citron och hallon.

Smak: Utvecklad, fruktig och uttrycksfull smak av mogna gula äpplen, persika och ananas. Påtaglig syra.

Betyg idag: 88

Sannolikt bäst: 2020-2025

Mina intryck av andra årgångar (med länkar till resp inlägg):


torsdag 12 juli 2018

1982 Guy Michel Tradition Millésime

(70 % pinot meunier, 30 % chardonnay)

28 april 2018 (hos Henrik)



Det här är första gången jag dricker något från Guy Michel. Odlaren, som startade sin champagneproduktion 1959, har hemvist i premier cru-byn Pierry strax söder om Épernay. I dessa trakter, som räknas till Marnedalen (Vallée de la Marne), är pinot meunier den dominerande druvan. Det gäller även för Guy Michel, vars 22 hektar odlingar är fördelade på 50 % pinot meunier, 35 % chardonnay och 15 % pinot noir. Årsproduktionen uppgår enligt uppgift till ca 100 000 flaskor, fördelade på en mängd olika cuvéer. Sent degorgerade flaskor av äldre årgångar verkar vara något av en specialitet och dessa är hyggligt förekommande på flera marknader och säljs till i sammanhanget låga priser.

Den här flaskan, som finns tillgänglig i Systembolagets beställningstjänst för närvarande, blev degorgerad i december 2016. Det är en mycket bra och fullt mogen champagne med mycket intressant doft. 1982 var för övrigt ett mycket bra år i Champagne!

Doft: Mogen, expressiv, dammig och komplex doft med tydlig sälta. Inslag av saltade skruvar (snacksen, ni vet), lök, ostkant, smör, kolasnören och lite kaffe.

Smak: Utvecklad och fruktig smak av mogna äpplen och apelsin.

Betyg idag: 87

Sannolikt bäst: 2018-2020

Baksidesetiketten anger för övrigt fel druvblandning:


Guy Michel blev härmed den 181:a producenten jag skrivit om här på bloggen!

tisdag 10 juli 2018

2000 Clos des Goisses

(67 % pinot noir, 33 % chardonnay)

28 april 2018 (hos Henrik)



BYOB (bring your own bottle) är en trevlig företeelse. Man samlas några vinvänner och alla tar med sig en flaska eller två. Samtliga viner serveras i regel blint och det är alltid lite av en sport att försöka gissa vad som finns i glasen – och att vara den som tar med kvällens bästa vin (WOTN – wine of the night)! Det handlar alltså om mycket glädje och viss prestige! En lördag i slutet av april hade jag förmånen att tillsammans med ytterligare två vänner bli hembjuden till Henrik. Programmet bestod av sammanlagt nio viner, varav sju champagner.

Första champagnen i första flighten visade sig vara Clos des Goisses 2000 – inget dåligt förstavin! Med tanke på den mörka färgen och den relativt utvecklade doften var min initiala tanke att det handlade om en champagne från slutet av 90-talet. Daniel, som hade tagit med sig flaskan, avslöjade dock oväntat tidigt att årgången var 2000. Därefter insåg jag ganska snart att jag kände igen vad som fanns i glaset, att jag hade druckit det här tidigare, och slängde iväg en gissning: Är det Clos des Goisses? Jodå! Alltid kul att kunna spika ett vin även om jag alltså fick hjälp med årgången i det här fallet.

Clos des Goisses 2000 är en mycket, mycket bra champagne och bjuder idag på något utvecklade toner, men känns överlag fortfarande relativt ung och oförlöst. Möjligen hade den presterat (ännu) bättre med mer luft, men nackdelen med att prova i det här formatet blir dessvärre att det blir relativt kort tid med varje vin. Flaskan degorgerad i oktober 2009. Dosage på 4 g/l.

Doft: Diskret och finstämd doft med inslag av nytvättade lakan, honung, champinjoner och lite äpplen.

Smak: Torr och något fruktig smak av gröna äpplen och grapefrukt. Hög syra och bra längd.

Betyg idag: 89

Sannolikt bäst: 2022-2030



Tidigare intryck av denna champagne:

Mina intryck av andra årgångar:

måndag 9 juli 2018

2008 A.D. Coutelas Vintage

(50 % chardonnay, 50 % pinot meunier)

28 april 2018 (hos Henrik)

Bara några korta rader om den här, som serverades som aperitif i samband med en trevlig provning (BYOB) i slutet av april. Champagnen serverades blint och vi fick försöka gissa vad som var i våra glas. För mig kändes den som en klockren storhusskumpa och jag gissade på Pol Roger, vilket ju var ganska långt från det rätta svaret då A.D. Coutelas är en liten odlare. Dråpligt nog visade det sig att vår värd hade blandat ihop sina flaskor och trodde att han bjöd på en annan champagne – och därför blev minst lika överraskad som vi andra när flaskan avtäcktes!

Det här är en mycket välgjord champagne från den underbara årgången 2008, som dock behöver lagras några år till för att verkligen komma till sin rätt. Och som jag fick alldeles för kort tid med för att kunna göra en fullständig bedömning av. Ta därför följande noter och betyg för vad de är, nämligen klart summariska:

Doft: Något utvecklad doft med inslag av gula äpplen, citrus och brioche.

Smak: Frisk, torr, och något utvecklad smak av gula äpplen och citrus (fast snarare insidan av skalet än själva frukten).

Betyg idag: 86

Sannolikt bäst: 2022-2029

Missade dessvärre att fotografera flaskan, så jag fick sno en bild från importörens hemsida:


söndag 8 juli 2018

2002 Michel Gonet Blanc de Blancs Millésime

(100 % chardonnay)

26 april 2018 (hemma)



Det här är Michel Gonets ”vanliga” årgångschampagne som släpps parallellt med den i Sverige mer förekommande Cuvée Prestige, som också är en årgångsbetecknad blanc de blancs. Den senare brukar helt klart vara den bättre av de båda champagnerna.

Utseendemässigt har den här champagnen en härligt gyllengul färg, men ganska klena bubblor. För att vara en 2002:a känns den oväntat mogen, t o m lite trött! Men det handlar sannolikt om en tidigt degorgerad flaska. Gonet brukar degorgera sina buteljer löpande – dessvärre utan att specificera det på flaskan... Doften är härlig och smaken erbjuder viss komplexitet och hygglig längd, men känns samtidigt något tunn. Slutsats: rent objektivt är det ett mycket bra vin, men det är samtidigt en av de svagaste 2002:or jag druckit och Michel Gonet brukar kunna leverera bättre än så här. Flaskan köpt vid ett besök hos producenten i september 2013. Aktuell årgång idag är 2011.

Doft: Mogen doft av bokna äpplen, jäst, gräddkola, aprikos, kex, kaffe och vanilj.

Smak: Utvecklad, frisk och torr smak av övermogna äpplen, citron och mintchoklad.

Betyg idag: 84

Sannolikt bäst: 2013-2017


torsdag 5 juli 2018

2002 Orpale

(100 % chardonnay)

22 april 2018 (hemma)



Orpale, prestigechampagnen från kooperativet Union Champagne (även känt som de Saint Gall), levererar alltid finfina champagneupplevelser. Och det är ingen vild gissning att 2002:an har potential att utvecklas till en av de bästa årgångarna av detta vin. Baserat på den här flaskan är vi dock inte riktigt där idag. Den är mycket, mycket bra men faktiskt något svagare nu än när jag drack champagnen senast (december 2016). Flaskan köpt på Systembolaget (beställningssortimentet) i december 2016, där den för övrigt fortfarande finns tillgänglig. Aktuell årgång idag är annars 2004.

Doft: Utvecklad och komplex doft av mogna gula äpplen, blommor, tvål, rostade hasselnötter, brioche, lakrits och apelsin.

Smak: Utvecklad, komplex, fruktig, frisk, torr och aningen bitter. Gula äpplen, citrus (först citron och citronskal, därefter apelsinmarmelad), gula plommon och lakrits. Påtaglig syra.

Betyg idag: 89

Sannolikt bäst: 2019-2027

Tidigare intryck av denna champagne:

Mina intryck av tidigare årgångar:

lördag 30 juni 2018

2002 Moët & Chandon Grand Vintage

(51 % chardonnay, 26 % pinot noir, 23 % pinot noir)

20 april 2018 (hemma)



Det här var den 69:e årgången av Moëts årgångschampagne. Jag provade den för första gången vid ett besök på huset i september 2012. Då var den ung och outvecklad, men full av kraft och löften om en stor framtid. Idag har den, av den här flaskan att döma, nått sitt optimala drickfönster. Det är helt klart en fantastisk champagne och den bästa årgångsmoët jag druckit, men ändå inte riktigt det stora vin som jag föreställt mig att den skulle kunna bli.

Champagnen dricks över två dagar och tappar dessvärre lite intensitet till dag två. Jag tror inte man behöver ha särskilt bråttom att öppna sina flaskor om man har den här champagnen i sin källare – den kommer definitivt att prestera på hög nivå i många år till. Å andra sidan, såvida man inte sitter på sent degorgerade flaskor, finns det heller ingen större anledning att vänta!

Dosage på 5,5 g/l, d v s extra brut i praktiken. Okänt degorgeringsdatum. Den här flaskan köpte jag på Leisner Wine i Köpenhamn i augusti 2017. Aktuell årgång idag är 2009.

Doft: Intensiv, utvecklad och komplex doft. Tydligt karamelliserade toner till en början, som dock försvinner ganska snabbt. Senare påtagligt rostade toner. Inslag av fläder, mogna äpplen, brioche, mandlar, rostade hasselnötter, rostat bröd (med brända kanter), svavel och krut.

Smak: Utvecklad, fruktig och något bitter. Gula äpplen, mandlar, citron, citronskal och lite gräddkola. Hög årgångstypisk syra.

Betyg idag: 90

Sannolikt bäst: 2017-2023



Tidigare intryck av denna champagne:

Mina intryck av andra årgångar:

torsdag 28 juni 2018

2002 Legras & Haas Millésime

(100 % chardonnay)

19 april 2018 (hemma)



Legras & Haas, med bas i grand cru-byn Chouilly, är en pålitlig producent. Det är inte minst deras årgångschampagne ett bra bevis på. Denna 2002:a är en fantastisk champagne idag med härligt komplex doft och utvecklad smak. Men den behöver lite tid för att vakna till liv! Flaskan dricks över två dagar och vinner tveklöst på lång luftning. Degorgerad i oktober 2009.

Doft: Utvecklad, brödig, fruktig och komplex. Inslag av snäckskal, jäst, citron, persika, aprikos, croissant, smör och vit choklad. Dagen efter hittar jag även hallon.

Smak: Utvecklad, fruktig, frisk och något eldig. Persika, hallon, lime och limeskal. Dag två, med mer luft och vid högre temperatur, blir den härligt koncentrerad!

Betyg idag: 90

Sannolikt bäst: 2018-2024

Mina intryck av andra årgångar (med länkar till resp inlägg):

tisdag 26 juni 2018

2002 André Jacquart Millésime Experience

(100 % chardonnay)

14 april 2018 (hemma)



Årgångschampagnen från den lilla Vertusbaserade odlaren André Jacquart brukar vara ett oerhört säkert kort och den kan utan överdrift klassificeras som en av Champagnes gömda skatter. Den brukar också sälja slut ganska snabbt när den väl dyker upp på Systembolaget. Den senaste årgången som fanns tillgänglig i denna kanal var 2008 i december 2016. Producenten har även hunnit släppa 2009:an, men den har inte kommit till Sverige än.

Champagnen görs på chardonnay från gamla stockar i Le Mesnil-sur-Oger och vinifieras på ekfat. Den här flaskan blev degorgerad i november 2009. Dosage på 4 g/l.

Det här är en mycket, mycket bra champagne även om den inte riktigt når samma fantastiska nivå som de senaste årgångarna.

Doft: Utvecklad och komplex doft med inslag av smält smör, ek, bokna äpplen, popcorn, citron, kex och hasselnötter. Dagen efter är den något blommig och bjuder även på inslag av svarta vinbär.

Smak: Utvecklad, frisk, torr och något eldig smak av gula äpplen, citron och hasselnötter. Påtaglig årgångstypisk syra.

Betyg idag: 89

Sannolikt bäst: 2017-2023

Mina intryck av senare årgångar (med länkar till resp inlägg):


söndag 24 juni 2018

1999 Moët & Chandon Millésime Blanc

(38 % pinot noir, 31 % chardonnay, 31 % pinot meunier)

12 april 2018 (hemma)



Moëts årgångschampagner är väldigt lagringsdugliga viner. Det gäller i synnerhet när formatet, som i det här fallet, är en magnumflaska! Innehållet utvecklas långsammare i den stora flaskan, vilken utöver ett senare drickfönster även resulterar i en bättre champagne. Och det är även sant när det handlar om en medioker årgång som 1999. Den här flaskan, som jag köpte på Systembolaget i september 2007, bjuder idag på trevligt utvecklade toner i både doft och smak!

Det här var den 66:e årgången av Millésime Blanc, eller Grand Vintage som den numera kallas. Dosagen uppgår till 6 g/l. Flaskan dricks över tre dagar. Den tappar en del i intensitet till dag tre, men håller för övrigt ihop väl. Aktuell årgång idag är 2009.

Doft: Kraftfull, utvecklad och fruktig doft med inslag av jäst, apelsin, gula plommon, ananas, brioche, kex, smör och hasselnötter.

Smak: Utvecklad, fruktig och torr. Apelsin, apelsinskal, kumquat, gula äpplen och gula plommon.

Betyg idag: 87

Sannolikt bäst: 2017-2022

Tidigare intryck av denna champagne:

Mina intryck av andra årgångar:

fredag 22 juni 2018

A.D. Coutelas Cuvée Louis Victor

(ca 34 % chardonnay, 33 % pinot noir, 33 % pinot meunier)

8 april 2018 (hemma)



A.D. Coutelas är en intressant liten producent och jag har tidigare skrivit om härliga Cuvée 1809 och konstiga Cuvée Rebel. Cuvée Louis Victor görs från en solera som startades 2005 (eller möjligen 2007 – uppgifterna på nätet varierar). Den är vinifierad på ekfat utan malolaktisk jäsning och dosagen ligger i spannet 4-6 g/l. Flaskan köpt på Systembolaget (beställningssortimentet) i maj 2017.

Det här är en mycket bra champagne! Doften är klart komplex och bjuder bl a på en intressant ton av lök.

Doft: Komplex, fruktig, kryddig och utvecklad. Inslag av ananas, clementin, Granny Smith, rostat bröd och lök (den där finhackade löken som McDonald’s har på sina små hamburgare, för att vara exakt).

Smak: Mycket frisk, fruktig, torr och något utvecklad smak av clementin och gröna äpplen med en ton av clementinskal.

Betyg idag: 87

Sannolikt bäst: 2020-2025


tisdag 19 juni 2018

2004 Cristal

(55 % pinot noir, 45 % chardonnay)

6 april 2018 (hemma)



Efter att ha druckit Louis Roederers vanliga årgångschampagne från 2004 känns det helt klart naturligt att fortsätta med producentens prestigevin från samma år! Cristal behöver lång lagring för att komma till sin rätt och det är därför ingen överraskning att denna champagne känns betydligt yngre än min flaska Louis Roederer Vintage från dagen innan. Kvalitetsskillnaden mellan vinerna är också märkbar, även om den inte är betydlig i dagsläget. Cristal 2004 är en fantastisk champagne, men den kommer att vinna på ytterligare lagring – gärna i minst fem år till! Flaskan dricks över två dagar, med tydlig utveckling som följd.

Precis som för den vanliga årgångschampagnen är druvblandningen till Cristal pinotdominerad men andelen chardonnay är något högre, i regel 40-45 procent. Delar av vinet jäses på fat och man undviker kategoriskt den malolaktiska jäsningen. Det sistnämnda bidar i hög grad till att Cristal är en champagne som utvecklas långsamt. I den här årgången är 20 procent av vinet jäst på ekfat. Dosagen ligger i spannet 8-10 g/l. Flaskan degorgerad 2011.

Det var några år sedan som Cristal 2004 fanns tillgänglig på marknaden. Just nu genomför man ett årgångsbyte där den efterlängtade 2008:an är på väg att ersätta 2009.

Doft: Parfymerad, fruktig och komplex doft med inslag av franskbröd, lime och päron. Dagen efter känner jag härligt gräddiga toner och tydliga inslag av äppeljuice och gräddkola. Vid högre temperatur, precis när glaset håller på att ta slut, uppstår en tydlig ton av skaldjur (tänk skaldjurssoppa eller hummerfond).

Smak: Torr, fruktig och härligt koncentrerad smak av lime, gula äpplen, hasselnötter och clementin. Fin syra!

Betyg idag: 91

Sannolikt bäst: 2023-2033

Mina intryck av tidigare årgångar (med länkar till resp inlägg):

lördag 16 juni 2018

2004 Louis Roederer Vintage

(70 % pinot noir, 30 % chardonnay)

5 april 2018 (hemma)



Louis Roederers ”vanliga” årgångschampagne kommer ut nästan varje år, men håller ändå med några få undantag alltid en väldigt hög nivå. Denna 2004:a hittade jag på Gran Canaria av alla ställen, på El Corte Inglés i Las Palmas för att vara exakt, i januari 2015 och den är givetvis inget undantag. 2004 var en mycket bra årgång i Champagne och det är ingen överraskning att Louis Roederer var framgångsrika detta år. Aktuell årgång idag är för övrigt 2012.

Druvmixen i Louis Roederer Vintage brukar vara ungefär 70 % pinot noir och 30 % chardonnay. Dosagen ligger numera i spannet 8-10 g/l – historiskt var den högre än så och min gissning är att den kommer att sjunka ytterligare framöver – och delar av basvinerna brukar ekfatbehandlas. I den här årgången lagrades 40 % av vinet på ekfat. Knappar man in koden på baksidesetiketten på producentens hemsida får man reda på att min flaska blev degorgerad 2010. Det innebär att champagnen fick ungefär fem års lagring på jästfällningen och att den nu hunnit få cirka åtta år ”på korken”. Den har därmed nått en fin utvecklingsnivå och bör precis ha kommit in i vad jag skulle bedöma som det optimala drickfönstret.

Champagnen dricks över två dagar och vinner helt klart på det. Den har en fantastisk doft och nästan lika bra smak!

Doft: Komplex, utvecklad, fruktig och brödig. Efter hand lite brända toner. Inslag av grapefrukt, svavel, rostat bröd med brända kanter, hasselnötter, gräddkola och marsipan. Dag två doftar den även lite vit choklad och röda bär.

Smak: Utvecklad, mycket frisk och torr; till en början något bitter. Framförallt persika och grapefrukt. Fin syra! Dagen efter är den mer fruktig och bjuder då även på gula äpplen och lite gräddkola.

Betyg idag: 90

Sannolikt bäst: 2017-2023

Mina intryck av andra årgångar (med länkar till resp inlägg):


onsdag 13 juni 2018

2004 Belle Epoque

(ca 50 % chardonnay, 45 % pinot noir, 5 % pinot meunier)

31 mars 2018 (hemma)



Årets påskaftonschampagne! Det är alltid en härlig upplevelse att plocka fram en Belle Epoque. Framförallt för innehållet, så klart, men även för den vackra flaskan som alltid skapar glädje! Perrier-Jouëts klassiska prestigecuvée görs på (ungefär) hälften chardonnay, nästan lika mycket pinot noir samt en skvätt pinot meunier. Så har det varit ända sedan den första årgången (1964) släpptes 1969. Dosagen i den här årgången uppgår till 9 g/l.

Champagnen är elegant lågmäld och bjuder på fin komplexitet. Den är mycket, mycket bra idag men kommer att vinna på ett par års ytterligare lagring. Flaskan köpt hos Salvatori i Épernay i september 2013.

Doft: Komplex, blommig, brödig och kryddig doft med viss sälta. Efter hand lite brända toner. Inslag av vita blommor, citron, lite gröna äpplen, mineral, brioche, knäck, smör och honung.

Smak: Frisk, något fruktig och något utvecklad. Det är mycket citron i någon processad form (lemoncurd?) samt citronskal, gul frukt, rågbröd och gräddkola. Fin syra!

Betyg idag: 89

Sannolikt bäst: 2020-2027

Mina intryck av tidigare årgångar (med länkar till resp inlägg):

tisdag 12 juni 2018

Pierre Péters Rosé for Albane

(55 % chardonnay, 45 % pinot meunier)

29 mars 2018 (hemma)



Innan den här rosén kom in i sortimentet 2007 hade Pierre Péters uteslutande producerat blanc de blancs-champagner. Champagnen, tillägnad Rodolphe Péters dotter Albane, görs på en blandning av chardonnay från hembyn Le Mesnil och röd pinot meunier från René Geoffroy i Cumières. Dosagen uppgår till 7-8 g/l. Okänd basårgång och okänt degorgeringsdatum, men flaskan köptes på Systembolaget (beställningssortimentet) i september 2015.

Det är första gången jag dricker den här champagnen, men baserat på den här flaskan är det här producentens svagaste vin. Doften överträffar smaken, som lider av bristande intensitet.

Doft: Bärig, och något komplex doft med inslag av körsbär, lingon, hallon, krita, jäst och mandlar. Efter längre tids luftning uppstår en väldigt tydlig ton av yoghurt med jordgubbar.

Smak: Bärig, torr och något utvecklad; ganska lätt. Röda vinbär, lingon, hallon och mandelmassa.

Betyg idag: 82

Sannolikt bäst: 2020-2024

måndag 11 juni 2018

Pierre Péters Réserve Oubliée

(100 % chardonnay)

28 mars 2018 (hemma)



Som jag förstår det bygger Réserve Oubliée (= den bortglömda reserven) på samma reservviner som används till standardcuvéen, men den får först ett års längre lagring på ståltank och därefter även (betydligt) längre lagring på jästfällningen. Dessutom är andelen reservvin i blandningen högre. I praktiken innebär det att den här flaskan bygger på ett femtontal årgångar där 1988 är den äldsta. Köpt på Systembolaget (beställningssortimentet) i december 2015.

Det här är en mycket bra champagne! Samtidigt känns den fortfarande något oförlöst och kan säkert lyfta med några års ytterligare lagring.

Doft: Komplex, fruktig och något blommig doft med inslag av röda äpplen, mandarin, rostade mandlar och rostat bröd. Dagen efter blir den klart laktisk och bjuder på inslag av filmjölk och ostkant.

Smak: Frisk och mycket torr smak av gula äpplen, citron och mandelmassa. Hög syra.

Betyg idag: 86

Sannolikt bäst: 2022-2027



söndag 10 juni 2018

Pierre Péters Extra Brut

(100 % chardonnay)

24 mars 2018 (hemma)



Pierre Péters officiellt årgångslösa Extra Brut görs i praktiken på samma vin som årgångschampagnen L’Esprit, men får kortare lagring på jästfällningen och lägre dosage (ca 2 g/l). Druvorna kommer från fyra av producentens odlingslotter belägna i grand cru-byarna Le Mesnil-sur-Oger, Avize, Cramant och Oger. Jag köpte den här champagnen på Systembolaget (beställningssortimentet) i september 2015.

Flaskan dricks över tre dagar, vilket är tur för champagnen behöver lång tid för att vakna till liv! Första dagen känns den stum och tydligt oförlöst. Dag två är den något mer utvecklad, men det är först på tredje dagen som den verkligen öppnar upp sig. Då är den en mycket bra champagne, men den kvarvarande känslan blir ändå att den sannolikt mått bra av några års ytterligare lagring.

Doft: Lite skumma och närmast stalliga toner till en början, men det blåser bort efter ett litet tag. När den väl vaknar till liv känns den brödig med inslag av jäst, gräs, gröna äpplen och bröddeg. På tredje dagen är den tydligt fruktig med inslag av persika.

Smak: Frisk, mycket torr; ganska lätt. Under de två första dagarna känner jag främst mineral, citrus och omogen persika. På tredje dagen är den mer utvecklad och bjuder på tydliga toner av mandelmassa.

Betyg idag: 83

Sannolikt bäst: 2021-2026


lördag 9 juni 2018

Emmanuel Brochet Le Mont Benoit

(40 % pinot meunier, 40 % chardonnay, 20 % pinot noir)

23 mars 2018 (hemma)



Det skrivs en hel del om Emmanuel Brochet och det är knappast en överdrift att kalla honom för ett av Champagnes största stjärnskott för tillfället. Årgångslösa Le Mont Benoit är hans vanligaste champagne och jag blev väldigt imponerad när jag drack den för första gången, vid ett besök på Ved Stranden 10 i Köpenhamn i maj 2017. Då var det från en flaska som byggde på årgångarna 2013 och 2012. Den här utgåvan är faktiskt ett år äldre och är därmed gjord på druvor från 2012 (80 %) och 2011. Flaskan köpt från Vin & Natur, via privatimport på Systembolaget, i juni 2017.

Jag gillar för övrigt etiketten väldigt mycket! En bild (som byts ut varje år) till vänster och en informativ del till höger. Där kan man bl a läsa att dosagen uppgår till 4 g/l, men märkligt nog finns det inget degorgeringsdatum angivet.

Champagnen presterar ännu bättre idag än för ett år sedan! Men det beror till stor del på att jag har betydligt mer tid med den här flaskan – som faktiskt dricks över tre dagar och håller ihop väl – jämfört med det enda glas jag drack då. Och man ska så klart heller inte bortse från att den här champagnen hunnit få två års längre lagring på korken.

Doft: Blommig, kryddig och komplex doft med inslag av blåbär, hyacint, jordnötter, citrus och kex.

Smak: Frisk och mycket torr. Gröna äpplen, citron, lime och lite jordnötter. Senare även apelsinmarmelad.

Betyg idag: 86

Sannolikt bäst: 2021-2025

Tidigare intryck av denna champagne:
2017-05-06: 85

fredag 8 juni 2018

2010 Cédric Bouchard Roses de Jeanne Presle

(100 % pinot noir)

21 mars 2018 (Tweed i Stockholm)



Presle är en av Cédric Bouchards härliga vingårdschampagner. Det här är den första årgången, som sedan har följts av 2011, 2012 och 2013. Den är gjord på tio olika kloner av ekologiskt odlad pinot noir som Bouchard planterade så sent som 2007. Cédrics del av vingården är endast 0,2548 hektar stor och består i praktiken av femton rader vinrankor som växer i en brant västlig sluttning sydost om Bouchards hemby Celles-sur-Ource och söder om floden Ource, d v s på dess vänstra strand. I kombination med väldigt låga skördeuttag blir produktionen mycket begränsad.

Flaskan degorgerades i april 2014. I likhet med Cédric Bouchards övriga champagner görs Presle på en druva, från en vingård, från en årgång samt utan dosage, utan filtrering, utan klarningsmedel och med lägre tryck (4,5 atmosfärer istället för 6, som är det normala i champagne).

Doft: Till en början lite skum, med tydliga toner av gummi. Det blåser lyckligtvis bort ganska snabbt och champagnen bjuder därefter på parfymerade toner med inslag av gröna vingummin, jäst, päron, smör och marsipan. Senare även lite tropisk frukt.

Smak: Komplex, frisk, mycket torr, något fruktig och något utvecklad. Till en början mycket päron samt en bitter ton av druvskal och kärnor. Senare, vid högre temperatur, blir den tydligt bärig och smakar björnbär, söt citrus, gummibjörnar (godiset) och citrusskal. Ännu senare även lite tropisk frukt. Hög syra.

Betyg idag: 88

Sannolikt bäst: 2020-2025


tisdag 5 juni 2018

2004 David Léclapart L’Artiste

(100 % chardonnay)

21 mars 2018 (Tweed i Stockholm)



Kombinationen David Léclapart (mycket småskalig odlare med kultstatus och dessutom en av mina favoritproducenter) och 2004 (en riktigt bra årgång i Champagne) borde innebära succé. Inte minst eftersom denna L’Artiste rimligen ska vara i eller mycket nära sitt optimala drickfönster idag. Men med höga förväntningar är det som bekant upplagt för en besvikelse… Och denna flaska champagne når tyvärr inte ända fram. Den har en härlig doft, men känns dessvärre lite tunn i smaken. Det är ett mycket bra vin, men jag hade förväntat mig mer än så här!

L’Artiste är ”mellanvinet” i Léclaparts blanc de blancs-trio och är till hälften jäst på ekfat och till hälften på ståltank. I likhet med odlarens övriga viner görs den på biodynamiskt odlade druvor och helt utan dosage.

Doft: Utvecklad, komplex, oxiderad och något brödig doft med sherrytoner och viss sälta. Inslag av gröna äpplen, bröddeg, vetemjöl och kex. Senare brända toner med inslag av franskbröd som fastnat i brödrosten och en aning choklad.

Smak: Utvecklad, frisk, mycket torr och något fruktig smak av gröna äpplen och omogen persika. Viss skalbeska.

Betyg idag: 86

Sannolikt bäst: 2017-2022

Mina intryck av andra årgångar av L’Artiste (med länkar till resp inlägg):


torsdag 31 maj 2018

1996 Clos des Goisses

(50 % pinot noir, 50 % chardonnay)

17 mars 2018 (hemma)



Clos des Goisses 1996 är ett mycket omtalat, nästan legendariskt, vin – precis som de flesta övriga prestigecuvéer från detta stora år. Av den anledningen blir det en närmast andäktig (och nervös) upplevelse när man öppnar sin enda flaska. Lyckligtvis är den inte skadad, men sin ålder till trots behöver den här champagnen riktigt lång tid för att öppna upp sig. Flaskan dricks över två dagar och tur är väl det, för det är först på andra dagen som den verkligen börjar sjunga! Då är den definitivt fantastisk, även om den inte når upp till samma nivå som de allra bästa 96:orna. Baserat på den här flaskan känns det dock som att här champagnen bara börjat glänta till sitt optimala drickfönster och att den som har tålamod (och flaskor kvar) bör kunna se fram emot en ännu större upplevelse om några år!



Druvfördelningen i Clos des Goisses brukar vara ungefär två tredjedelar pinot noir och en tredjedel chardonnay, men i den här årgången är fördelningen 50/50 mellan de båda druvslagen. Själva vingården är numera planterad med 70 procent pinot noir och 30 % chardonnay, men historiskt har andelen chardonnay varit högre.

Den här sendegorgerade flaskan blev degorgerad i januari 2010 och dosagen uppgår till 4,5 g/l. Köpt vid ett besök hos producenten i juli 2017.

Doft: Utvecklad, något oxiderad, komplex och parfymerad doft. Initialt lite blommig, senare mer åt det nötiga hållet. Inslag av honung, citrus, smörkola, toffée, brioche och nötkaka. Efter lång tids luftning uppstår lätt brända toner. Dagen efter även inslag av röda äpplen.

Smak: Mycket frisk, mycket torr och komplex. Initialt väldigt knuten, men den öppnar upp sig efter ett par timmar. Då: mycket citron, lime och apelsin. Dagen efter är den mer utvecklad och bjuder även på röda äpplen, honung och nötter.

Betyg idag: 92

Sannolikt bäst: 2018-2024



Mina intryck av andra årgångar (med länkar till resp inlägg):