Intro

Här delar jag med mig av mina upplevelser av de champagner jag dricker. Jag betygsätter varje vin för att ge en samlad bild av hur jag upplever det vid tillfället för provningen. Min betygsskala är 0-100 och jag är relativt snål när jag delar ut mina poäng. De högsta poängen sparar jag till de riktigt stora upplevelserna! Då och då dyker det även upp mousserande viner från övriga världen eller stilla viner från Champagne.

söndag 31 januari 2016

2002 Diebolt-Vallois Fleur de Passion

(100 % chardonnay)

15 januari 2016 (hemma)

Vad är det egentligen med Fleur de Passion? När den är som bäst är den en helt underbar champagne, men vid ett flertal tillfällen har jag stött på flaskor som den här, där doften är unken och känns allt annat än fräsch. Den här doften mildras, eller försvinner helt i bästa fall, efter några timmars luftning. Jag har haft en flaska (en 2005:a) som var uppenbart defekt, men vid övriga tillfällen har jag trots doften upplevt champagnen som klart drickbar, t o m riktigt bra i de flesta fall. Men vad är det som gör att den uppträder så här vid upprepade tillfällen? Det är möjligt att jag bara haft otur med dessa flaskor, men faktum är att det aldrig inträffat med någon annan champagne från Diebolt! Den här flaskan köptes på Les Terroirs du Vin i Köpenhamn i juni 2014.

Doft: Klart unken till att börja med, men denna doft luftas lyckligtvis bort efter ett tag. Därefter känns den utvecklad, kryddig och parfymerad med inslag av persika, bränt bröd, grapefrukt, kex, hasselnötter och tobak.

Smak: Utvecklad, frisk, fruktig och något kryddig smak. Sherrytoner. Persika, lime, limeskal och marsipan. Lång, mycket torr eftersmak.

Betyg idag: 90

Sannolikt bäst: 2018-2026



Mina intryck av andra årgångar (med länkar till resp inlägg):

2004: 91 (2014-10-28)
2005: 87 (2014-08-23)

fredag 29 januari 2016

2002 A. Bergère Cuvée Prestige

(50 % chardonnay, 40 % pinot meunier, 10 % pinot noir)

14 januari 2016 (hemma)

Det här är ännu en 2002:a som man borde ha sparat några år till. André Bergères champagner tillhör inte de största på marknaden, men den här flaskan är trots sin ungdom en riktigt bra champagne! Årgången förpliktar förstås, 2002 är på alla sätt en stor och samtidigt väldigt ”seg” årgång. Champagne från detta år tar tid på sig att utvecklas och kommer också att få ett mycket långt liv i källaren.

Doft: Komplex, något brödig och något fruktig doft med inslag av jäst, marsipan, blyertspenna, gräddkola, smör, popcorn och anis. Senare mer utvecklade toner med inslag av gula (eller möjligen röda) äpplen.

Smak: Smaken är frisk, torr och eldig. Röda äpplen, lakrits, plommon och citrusskal. Lång, torr eftersmak. Påtaglig 2002-typisk syra.

Betyg idag: 87

Sannolikt bäst: 2019-2026

Mina intryck av andra årgångar (med länkar till resp inlägg):






onsdag 27 januari 2016

2002 Paul Goerg Millésimé

(100 % chardonnay)

10 januari 2016 (hemma)

Kooperativet Paul Goerg, eller La Goutte d’Or som de egentligen heter, i Vertus levererar bra chardonnay-dominerade champagner. Och årgångschampagnen är givetvis inget undantag.

Champagnen dracks över två dagar. Det här är en riktig syrabomb och därmed en typisk 2002:a. Den känns fortfarande ung och det som finns kvar i den öppnade flaskan vinner helt klart på att sparas till dagen efter. Det finns alltså en potential för fortsatt utveckling, men sannolikt inte en påtaglig sådan.

Doft: Brödig, något fruktig och något rökig doft. Inslag av mineral, gröna äpplen, brioche och mandelmassa.

Smak: Stram, frisk och torr smak med viss alkoholhetta. Fortfarande ung. Grapefrukt, omogna äpplen, bittermandel, rostat bröd och brioche. Dagen efter är den något fruktig och mer utvecklad.

Betyg idag: 85

Sannolikt bäst: 2020-2026


måndag 25 januari 2016

Mumm Cordon Rouge

(45 % pinot noir, 30 % chardonnay, 25 % pinot meunier)

5 januari 2016 (Ribera del Rio Miño, Las Palmas)

G.H. Mumm startade sin verksamhet 1827 och är idag ett av de absolut största champagnehusen. Man säljer mer än åtta miljoner flaskor årligen och är därmed den fjärde bäst säljande champagneproducenten (efter Moët & Chandon, Veuve Clicquot och Nicolas Feuillatte). Firman har sitt säte i Reims och ägs numera av Pernod Ricard. Man har 218 hektar egna odlingar med en snittrankning på échelle des cru-skalan på imponerande 98 %. Dessa odlingar täcker en fjärdedel av det totala druvbehovet och resterande 75 procent köps in från kontrakterade odlare.

Cordon Rouge är husets standardcuvée som skapades redan 1876 av Georges Hermann Mumm, son till en av grundarna och vars initialer fortfarande pryder firmanamnet. Champagnen med det klassiska röda bandet (cordon rouge) är en hyllning till Hederslegionen, Frankrikes förnämsta orden. Efter investeringar i en ny produktionsanläggning och delvis ändrade produktionsmetoder, som bl a inneburit att andelen reservviner ökat från 20-25 % till 30-35 %, sägs kvalitén på champagnen ha ökat. Dosagen, som tidigare varit högre, ligger idag på 8 g/l. Det följer den allmänna trenden i Champagne och kan tveklöst ses som ett tecken på att man har (större) tilltro till råvaran. I mitt tycke är det här dock fortfarande en enkel och ganska slätstruken champagne, absolut inte dålig men inget man springer benen av sig för att få dricka! Den funkade dock fint till en förrätt bestående av räkor, avokado och Rhode Islandsås på fisk- och skaldjursrestaurangen Ribera del Rio Miño i Las Palmas.



Doft: Utvecklad och brödig doft med inslag av persika, äpplen, kex och citrus.

Smak: Torr, något fruktig och något utvecklad. Äpplen, apelsin och rostat bröd.

Betyg idag: 74

Sannolikt bäst: 2016-2020


fredag 22 januari 2016

1989 Krug

(47 % pinot noir, 29 % chardonnay, 24 % pinot meunier)

31 december 2015 (hemma)

På nyårsafton korkade jag upp två tredjedelar av Krugs klassiska trippel från 1988, 1989 och 1990. Det var de båda sistnämnda årgångarna som ställdes mot varandra och förväntningarna var så klart högt uppskruvade. Jag hade druckit dem tidigare och rankat båda bland mina största vinupplevelser någonsin.



Möjligen är det här en lite svagare flaska, möjligen borde jag druckit den tidigare och möjligen var jag lite generös i mitt omdöme när jag drack den förra gången, men den här flaskan lever inte riktigt upp till den (enorma) minnesbild jag hade av Krug 89. Icke desto mindre är det en riktigt stor upplevelse även denna gång!

Doft: Doften är betydligt mer diskret här än hos 90:an, men den är mogen och komplex med jordiga toner och tydlig fatkaraktär. Även tydliga sherrytoner. Inslag av mineral, ek, päron och honung. Fem-sex timmar efter flaskan öppnades dyker det även upp inslag av brioche och Nutella.

Smak: Utvecklad, torr, koncentrerad och något kryddig smak. Jag känner röda äpplen, päron, söt blodgrape samt en bitter nötsmak. Senare även mandelmassa. Lång, mycket torr och aningen bitter eftersmak.

Betyg idag: 95

Sannolikt bäst: 2012-2018

Tidigare intryck av denna champagne:




Mina intryck av andra årgångar (med länkar till resp inlägg):

onsdag 20 januari 2016

1990 Krug

(40 % pinot noir, 37 % chardonnay, 23 % pinot meunier)

31 december 2015 (hemma)

På nyårsafton korkade jag upp två tredjedelar av Krugs klassiska trippel från 1988, 1989 och 1990. Det var de båda sistnämnda årgångarna som ställdes mot varandra och förväntningarna var så klart högt uppskruvade. Jag hade druckit dem tidigare och rankat båda bland mina största vinupplevelser någonsin. Den här kvällen var det dock ingen tvekan om att 1990 var (är) den största champagnen.



Krug 1990 presterar på toppen av sin förmåga idag, men under förutsättning att man har förvarat sina flaskor väl kommer den sannolikt fortsätta att vara en enorm njutning under många år framöver!

Doft: Doften är obeskrivligt bra! Det kan mycket väl vara den optimala champagnedoften. Mogen, komplex, fruktig, nötig, kryddig och rökig med tydliga romtoner. Inslag av mango, hasselnötter, äpplen, smör, crème brûlée, lakrits, gräddkola och tobak.

Smak: Fantastisk: mogen, komplex, frisk, fruktig, något kryddig och koncentrerad. Röda äpplen, hasselnötter, blodgrape, mandarin, äppelskal och gräddkola. Den årgångstypiska syran är fortfarande påtaglig. Mycket lång, torr eftersmak.

Betyg idag: 97

Sannolikt bäst: 2015-2022



Mina intryck av andra årgångar (med länkar till resp inlägg):

söndag 17 januari 2016

2011 Jérôme Prévost La Closerie Les Béguines

(ca 100 % pinot meunier)

29 december 2015 (hemma)

Doft: Härlig, komplex, jordig och lätt fruktig doft med något rostade toner. Viss fatkaraktär. Under olika stadier av drickandet känner jag rabarber, gröna växter, mineral, svartpeppar, gräddkola och choklad.

Smak: Mycket torr, frisk, något kryddig och något komplex. Mineral, vita bönor, omogen grön frukt, grapefrukt och örter.

Kommentar: Jérôme Prévost, med producentnamnet La Closerie, fick snabbt kultstatus bland champagnefantaster efter att ha börjat göra champagne så sent som 1998. 1987, då han var 21 år gammal, ärvde han 2,2 hektar odlingar med pinot meunier från sin farmor, belägna i den lilla byn Gueux strax väster om Reims. De första tio åren sålde han alla druvor, men efter att hans vän Anselme Selosse övertalat honom började han till slut göra sin egen champagne. Han jobbar på ett naturnära och naturligt sätt helt utan kemikalier, men utan att vilja definiera sitt arbetssätt som ekologiskt eller biodynamiskt, och med så få tillsatser som möjligt. Dosagen är minimal, oftast ingen alls men i vissa år tillsätter han ett par gram socker per liter. Les Béguines är namnet på vingården och den har även fått ge namn åt den champagne som görs på merparten av druvorna. Precis bredvid sina pinot meunier-odlingar har Prévost planterat ett fåtal stockar chardonnay, pinot noir och pinot gris. Druvorna från dessa får hänga med när han skördar sin pinot meunier och hamnar därmed också i druvmusten som används till champagnen. Det är dock så små mängder att druvmixen får anses vara i princip 100 % pinot meunier i praktiken.

Utöver Les Béguines gör han även en roséchampagne som kallas Fac-simile. Totalt producerar Jérôme Prévost knappt 13 000 flaskor per år, varav den absoluta merparten utgörs av Les Béguines. Eftersom efterfrågan vida överstiger utbudet säljer flaskorna slut mycket snabbt. Man lär aldrig hitta Jérôme Prévosts viner på Systembolaget, men har man tur kan man stöta på dem i välsorterade butiker i Köpenhamn. Denna flaska hittade jag på Ved Stranden 10 i april 2015.

Champagnen har en rejäl mousse som bildar en tjock krans av skum som dröjer sig kvar i glaset. En svag kopparton indikerar att det kan ha förekommit viss skalkontakt vid pressningen. Samtidigt som den är oerhört ren känns den något menlös jämfört med tidigare utgåvor jag provat. Den har säkert viss potential att växa med några års lagring, men det här är nog en version man inte ska spara allt för länge.



Betyg idag: 84

Sannolikt bäst: 2019-2022



Tillägg 2020-03-26: Rättat tidigare felaktigt nämnd druva (pinot blanc) till pinot gris och gjort vissa förtydliganden i texten, där jag ersatt "årgång" med ord som år, utgåva och version.

lördag 16 januari 2016

Laherte Frères Grand Brut Ultradition

(60 % pinot meunier, 30 % chardonnay, 10 % pinot noir)

26 december 2015 (hemma)

Doft: Fruktig, kryddig och komplex doft med rostade toner. Inslag av röda äpplen, rostat bröd, honungsmelon, päron, krita, rostade nötter och mandelmassa.

Smak: Frisk, fruktig, medelfyllig och något kryddig smak. Äpplen, päron och hasselnötter. Hög syra.

Kommentar: Grand Brut Ultradition är en i raden av välgjorda champagner från Laherte Frères. Den görs på pinot meunier från Chavot-Courcourt, Mancy, Boursault, Vaudancourt och Le Breuil, chardonnay från Chavot-Courcourt, Vaudancourt och Épernay samt pinot noir från Chavot-Courcourt. Delar av druvorna har fått sin första jäsning på fat och delar av dem har fått jäsa i ståltankar. Dosagen är angiven till 6-8 gram per liter. Degorgerad i maj 2014. Köpt vid ett besök hos odlaren i oktober 2014.

Flaskan dracks över två dagar och i dagsläget behöver den tveklöst ett extra dygn i kylen för att vakna till liv!

Den här champagnen görs även som extra brut.

Betyg idag: 85

Sannolikt bäst: 2019-2023



onsdag 13 januari 2016

1996 Michel Gonet Cuvée Prestige

(100 % chardonnay)

22 december 2015 (hemma)

Doft: Mogen, kryddig och komplex doft med tydliga sherrytoner. Russin, kaffe, äpplen, citrus, honung och mjölkchoklad.

Smak: Utvecklad, mycket frisk, torr, kryddig och medelfyllig smak. Jag känner gröna äpplen, citrus, nötter och en aning gräddkola. Hög syra och fortfarande klart spänstig! Lång, kryddig eftersmak.

Kommentar: Den här champagnen är mycket bra idag, men kan fortsätta utvecklas med ett par års ytterligare lagring!

Degorgeringsdatumet (6/8) står angivet uppe på korken och jag utgår från att de menar juni 2008. Vad jag minns är det här första gången jag ser Michel Gonet ange degorgeringsdatum på någon av sina flaskor. Och det är nog första gången över huvud taget som jag ser att man anger det på detta sätt!



Flaskan köpt hos Michel Gonet i Épernay i oktober 2014. Deras riktiga hemvist är i Avize, men sedan några år tillbaka har de även ett representationshus vid Avenue de Champagne i Épernay för att marknadsföra sina champagner.

Betyg idag: 89

Sannolikt bäst: 2016-2022

Mina intryck av andra årgångar (med länkar till resp inlägg):



tisdag 12 januari 2016

Vilmart Grand Cellier

(70 % chardonnay, 30 % pinot noir)

24 december 2015 (hemma)

Doft: Brödig och blommig doft med inslag av jäst, äpplen, päron, gula plommon och ingefära.

Smak: Mycket frisk och torr smak med viss fatkaraktär, men inte särskilt utpräglad. Ännu ung. Gröna äpplen, äppelskal, mineral, söt citrus och lite tropisk frukt.

Kommentar: Efter instegschampagnen Grande Réserve, som görs på 70 % pinot noir och 30 % chardonnay från två årgångar, är Grand Cellier nästa steg i Vilmarts utbud. Grand Cellier har den omvända druvsammansättningen, d v s 70 % chardonnay och 30 % pinot noir, och bygger på tre årgångar. I det här fallet handlar det om årgångarna 2009, 2010 och 2011. I likhet med odlarens övriga champagner är den fatlagrad och gjord utan malolaktisk jäsning. Degorgerad i februari 2014. Flaskan köptes vid ett besök hos Vilmart i oktober 2014.

Det här är en mycket bra champagne, men i behov av längre lagring.

Betyg idag: 84(+)

Sannolikt bäst: 2019-2023



måndag 11 januari 2016

1996 Henriot Millésimé

(52 % pinot noir, 48 % chardonnay)

20 december 2015 (hemma)

Doft: Mogen och något kryddig doft med tydligt rostade och härligt oxiderade toner. Efter några timmars luftning även tydliga sherrytoner. Inslag av torkad frukt, mogna äpplen, rostade nötter, gräddkola och digestivekex.

Smak: Mogen, medelfyllig, gräddig och något bitter. Äpplen, citrus, mandlar och citrusskal. Fortfarande en påtaglig syra.

Kommentar: Äntligen fick jag möjlighet att dricka denna champagne igen! Den förra flaskan jag hade drack jag alldeles för tidigt och jag blev därför väldigt glad när jag hittade den i en butik i Berlin i slutet av november. Och den presterar verkligen på toppen av sin förmåga nu; smaken är fantastisk och doften är ännu bättre!

Betyg idag: 92

Sannolikt bäst: 2014-2020

Tidigare intryck av denna champagne:


söndag 10 januari 2016

1996 Bruno Paillard Assemblage

(52 % chardonnay, 48 % pinot noir)

19 december 2015 (hemma)

Doft: Kraftfull och mogen doft med inslag av mango, torkad frukt, mogna äpplen, gräddkola och choklad.

Smak: Mogen, frisk och torr smak av mogna äpplen, äppelskal, grapefrukt, citron och mandlar. Fortfarande hög syra!

Kommentar: Detta var den tredje flaskan från en låda köpt i november 2007 (på Systembolaget). Den här kändes klart mer utvecklad än de båda tidigare. Den är fantastisk idag, men kan fortsätta att utvecklas. Degorgerad i oktober 2006.

Betyg idag: 90

Sannolikt bäst: 2016-2023

Tidigare intryck av denna champagne (med länkar till resp inlägg):